Arbete

Foto: Anna Rehnberg

Personer med funktionsnedsättning ska också ha rätt att jobba!

Många står utanför arbetsmarknaden och det helt i onödan. Personer med funktionsnedsättning är en outnyttjad resurs, på arbetsmarknaden, och har varit det i decennier. Orsakerna till det är många, men vi är övertygade om att personer med funktionsnedsättning faktiskt glöms bort ibland. Det mångåriga pratet om mångfald måste resultera i synbara resultat i arbetslöshetssiffrorna.  För att nå dit behövs det bland annat mätbara mål när det gäller personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Därför vill DHR att regeringen på ett tydligt sätt ska:

  • Inkludera personer med funktionsnedsättning i målet om lägst arbetslöshet i Europa till år 2020.
  • År 2020 ska arbetslösheten inte vara högre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med normalpopulationen.
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (Afs 2009:2) ska gälla generellt för arbetsplatser. Detta tror vi är nödvändigt för att arbetsgivare ska göra de aktiva åtgärder som kan krävas för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla arbetsökande/arbetstagare ska kunna söka eller behålla ett arbete.
  • Individanpassade insatser med direkta konsekvenser för individens möjligheter att få och behålla ett arbete måste tas hänsyn till i arbetsmarknadspolitiken. Detta är nödvändigt eftersom rätten till personlig assistans, bilstöd, arbetshjälpmedel, färdtjänst med mera faktiskt påverkar våra möjligheter att kunna utföra arbete.
  • Regeringen ska underlätta för personer med funktionsnedsättning att studera. Detta görs till exempel genom bibehållen aktivitetsersättning under hela studietiden.

Arbetshjälpmedel också för arbetssökande

Alla anställda har rätt att få den anpassning och de arbetshjälpmedel som krävs för att utföra sina arbeten på lika villkor. DHR menar att arbetshjälpmedel måste kunna provas ut redan före anställningen. Så är det inte idag och därför kan behovet av hjälpmedel i praktiken fördröja en anställning.
Brist på arbetshjälpmedel får inte heller sätta en anställd med funktionsnedsättning i sämre situation än en annan anställd. Tar det för lång tid att prova ut arbetshjälpmedel kan det förhindra en ung person att ta ett kort sommarjobb hen erbjudits, eller försvåra för en anställd att byta arbetsuppgifter på kort varsel. DHR anser också att anställda ska kunna beviljas nya arbetshjälpmedel i syfte att förbättra sin arbetssituation och för att kunna hänga med i den tekniska utvecklingen.

Likvärdiga möjligheter till studier

Ibland tar studier längre tid om man har en funktionsnedsättning. Utbildning ökar många gånger möjligheterna att få arbete – men det kostar mycket att studera länge. DHR anser att studenter med funktionsnedsättning ska kunna behålla sin aktivitetsersättning under studietiden. Det skulle göra förutsättningarna för utbildning mer likvärdiga för studenter med och utan funktionsnedsättning.

Lönebidrag – medel för arbete

Lönebidrag kompenserar nedsatt arbetsförmåga kopplad till en specifik arbetsplats och arbetsuppgift. DHR anser att lönebidrag är ett medel som kan underlätta etableringen på arbetsmarknaden, men att lönebidrag aldrig kan vara ett mål i sig för någon part. DHR anser att också att lönebidragstaket måste höjas. Alla måste kunna leva på sin lön.

Ekonomi att leva av

DHR arbetar för att människor som inte kan förvärvsarbeta ska ha en ekonomi att leva av. Därför ingår socialförsäkringar i arbetsmarknadsfrågan.

Läs mer

Remiss – Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna
Remiss – Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Kontakt och mer information

Ombudsman: Eugenia Rudenberg eugenia.rudenberg@dhr.se , tel 08-685 80 36
Förbundsstyrelseledamot: Åsa Lindqvist asa.lindqvist@dhr.se, tel 070-653 48 31

Print Friendly, PDF & Email

Text: janna