Idag presenterade regeringen en utredning som ska se över assistansersättningen och insatserna i LSS där personlig assistans ingår. Utredaren och innehållet i direktiven presenterades vid en pressträff av barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Den som ska hålla utredningen är Desiree Pethrus, riksdagsledamot för Kristdemokraterna. Utredningens slutbetänkande ska presenteras andra halvan av 2018.

Några av uppdragen:

* Analysera kostnadsutvecklingen inom både assistansersättningen och LSS inklusive orsakerna till denna utveckling

* Lämna förslag till hur de kriterier som ska ligga till grund för bedömningen av rätt till och omfattning av insatser kan definieras tydligare och mer transparent så att bedömningskriterier
vid prövning av rätten till insatser inte blandas samman med målen i lagstiftningen.

* Analysera hur ändamålsenliga insatserna i LSS är för de personer som omfattas av lagen, vilka nya insatser som lagen skulle behöva kompletteras med och vilka insatser som kan tas bort eller förändras.

* Analysera hur kopplingen mellan den personliga assistansen som finansieras med assistansersättning, och insatser enligt LSS kan förstärkas och utvecklas i syfte att bredda möjligheten till gemensam bedömning och ändamålsenliga lösningar för den enskilde och högre kostnadseffektivitet.

Hela direktivet gör att läsa på regeringens hemsida.

Vi inom DHR känner oro för det stora fokuset på kostnadsutvecklingen och att utredningen inte ser LSS som den rättighetslag den är, så att de ursprungliga intentionerna uppfylls, Sverige har tidigare fått kritik från övervakningskommittén för FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar när det gäller personlig assistans, attden avvecklas istället för utvecklas.

– Inget företag ska bedriva assistans eller andra LSS- insatser med syfte att sko sig på bekostnad av personerna som har fått en insats. Lagen är till för att ge personer med funktionsnedsättning rättigheten att kunna leva sitt liv, hela sitt liv under dygnets alla timmar, på samma sätt som de allra flesta andra. Skulle denna rätt inskränkas så finns en risk för att staten bestämmer vad som ingår i vad som är goda levnadsvillkor och inte som lagens intention är nämligen individens. Då handlar det inte längre om personliga rättigheter utan om statlig välgörenhet säger Åsa Puide, ledamot i DHRs förbundsstyrelse

Print Friendly

Text: DHR

Kommentarer är avstängda.