Ett hundaratal demonstranter från torsdagsaktionen visar upp blå flygblad utanför Rosenbad

Propositionen som ska klassa otillgänglighet som en form av diskriminering innebär att den enskilda individen ska kunna ta upp otillgänglighet som brott mot diskrimineringslagen, och kunna erhålla ersättning, men som också gav gott om utrymme för undantag, avgränsningar och dispans. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2015.

Varje tisdag står vi utanför riksdagen för att påtala att det fortfarande finns tid att förändra lagförslaget. Det är alldeles för många företag, vårdinrättningar, restauranger och så vidare som inte kommer behöva följa lagen som förslaget ser ut nu.

Detta är definitionen, tagen från integrationsminister Erik Ullenhags presentation:

Bristande tillgänglighet som diskriminering

När en person med funktionsnedsättning missgynnas genom underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen ska komma i en jämförbar situation med en person utan funktionsnedsättning.

Ullenhag var klar med att tillgänglighet är en mänsklig rättighet. Det handlar om att inte utestänga människor från samhället. Man ska alltså kunna driva enskilda fall av diskriminering, vilket man inte kunnat göra tidigare, och ha rätt till diskrimineringsersättning. Diskrimineringsombudsmannen är ansvarig myndighet. Det verkar alltså som att mycket av ansvaret för genomförandet av ett tillgängligt samhälle hamnar på den enskilde personen.

Integrationsminister Erik Ullenhag i samtal med Maria Johansson, DHRs förra förbundsordförande

Diskrimineringsersättningen ska vara så pass stor att den ska avskräcka andra att bryta mot diskrimineringslagen.

Ullenhag underströk att det främst handlar om enklare tillgänglighetsåtgärder som redan borde ha tagits hand om. Detta ska omfatta alla områden som idag faller under rådande diskrimineringslagstiftning.
Det kan alltså handla om
– Fysisk miljö
– Brister i personlig service
– Information
– Undervisningslokaler och läromedel

Ullenhag påpekar också att tillgänglighet ger nöjdare kunder överlag, och att tillgänglighet bidrar till en bättre vardag för alla.

Undantag

Avgränsningarna var dock många. Bland annat ska företag, vårdinrättningar och så vidare med färre än tio anställda inte behöva följa lagen, detta för att inte drabbas ekonomiskt och kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Detta trots att det i lagförslaget står att det handlar om relativt enkla åtgärder, som till exempel en ramp.

Åtgärder ska inte heller behöva vidtas om det handlar om tillgänglighetsanpassning av fysiska miljöer där det är praktiskt ogenomförbart, till exempel i trånga gränder. Återigen handlar det om fall-till-fallbasis.

Här är några andra undantag:
– Man ska inte behöv göra sin bostad tillgänglig när den läggs ut för visning inför försäljning, ej heller närliggande utomhusmiljö
– Man ska inte kunna ställa krav på en arbetsgivare att göra lokalerna anpassade om man ringer självmant och frågar om det finns jobb

Här kan du läsa lagrådsremissen i sin helhet.

Detta har hänt

– Torsdagsaktionen har betytt väldigt mycket, sade Ullenhag när han tillfrågade om Torsdagsaktionens betydelse för lagförslaget på Neuroförbundets kongress i september, och menade också att det varit ett gott exempel på att det faktiskt kan spela roll att ställa politiker till svars.

Följande organisationer står bakom Tisdagsaktionen

Afasiförbundet
DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder

FSDB Förbundet Sveriges Dövblinda
,
FUB – För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
FQ – Forum Kvinnor och Funktionshinder,
Förbundet Unga Rörelsehindrade,
Handikappförbunden,
Hörselskadades Riksförbund HRF,
Lika Unika,
MyRight,
Neuroförbundet,
Personskadeförbundet RTP,
Riksförbundet Rörelsehindrade Barn och Ungdomar RBU,
RSMH – Riksförbundet för Social och Mental Hälsa,
Sveriges antidiskrimineringsbyråer,
Sveriges Dövas Riksförbund SDR,
Sveriges Dövas Ungdomsförbund SDUF
Sveriges Ledarhundsförare SLHF
Synskadades Riksförbund SRF
,
Unga allergiker,
Unga Synskadade,
Vuxendöva i Sverige,

Bakgrund

Den 19 november 2010 gick remisstiden ut för förslaget i promemorian Bortom fagert tal (Ds 2010:20), att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering.

DHR tog inför Internationella funktionshinderdagen 2011 initiativ till det som vi kallar Torsdagsaktionen. Från 1 december 2011 till den 27 februari 2014 fanns vi på plats inför varje regeringssammanträde. Från och med den 4 mars 2014 kallar vi oss Tisdagsaktionen. 

Vill du läsa mer?

Bortom fagert tal (DS 2010:20)
DHRs yttrande över Bortom fagert tal
Tal av förbundsordförande Maria Johansson på Sergels torg Marschen för tillgänglighet 4 juni 2011

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. 
Dörrarna stängs innan alla fått plats

Print Friendly

Text: admin