Ibland är det svårt att veta vart man ska vända sig och vilka rättigheter man har till stöd och bidrag. Vår medlemsrådgivare får ofta generella frågor om allt från hur handikappersättningen fungerar, hur man söker bilstöd och hur det fungerar när man vill läsa vid högskola. På den här sidan samlar vi svar på vanligt förekommande frågor.


Fråga: Nu har min hyresvärd byggt ett stort väggupp precis utanför min lägenhets entré vilket gör att jag inte kommer ut då det blir för svårt för mig som rullstolanvändare att ta mig förbi. Vad ska jag göra i detta läge?

Svar: Det bästa är att vända sig till hyresvärden direkt och berätta vilka problem vägguppet ger upphov till. De regler du kan hänvisa till är Boverkets byggregler om meningsfull utevistelse och påpeka att du kanske inte kan nå varken tvättstuga eller miljöstation – som också beskrivs i Boverkets byggregler. Angående brandskydd finns regler gällande att man ska kunna nå en säker plats, då kanske vägguppet är i vägen.

Andra tänkbara lösningar är hyresnämnden alternativt bostadsrättsnämnen för att få fler råd eller anmäla.


Fråga: Jag måste åka med min bil till arbetet eftersom kollektivtrafiken inte är tillgänglig för mig, men detta blir dyrt i längden. Finns det sätt att minska kostnader för bilkörning?

Svar: Du kan räkna utgifter för bilkörning till och från arbetet som en merkostnad för handikappersättning. Du kan också få skattereducering när du deklarerar, för bilresor till och från arbetet. Om kostnader för bilresor är en merkostnad i handikappersättning ska denna summa först räknas bort innan du räknar ut eventuella skatteavdrag för bilkörning.

DHR har ett faktablad om skatteavdrag för arbetsresor och som medlem kan vi erbjuda dig ett kalkylblad för att räkna ut skatteavdraget.


 

 

Fråga: Jag ska flytta och då måste jag ansöka om bostadsanpassningsbidrag i en ny kommun. Hur gör jag då?

Svar: Du gör på samma sätt som alltid när man ansöker om bostadsanpassningsbidrag. Du ansöker till kommunen med ett bifogat intyg från förslagsvis läkare som styrker ditt behov av anpassning. Sedan är det en handläggare som arbetar med ditt ärende.

Vid flytt är det många gånger svårare att få bostadsanpassningsbidrag då den bostad du flyttar till ska anses som ett bra val i förhållande till vad marknaden erbjuder. Det finns inget maxbelopp för bostadsanpassningsbidrag, och inte heller spelar det någon roll hur många gånger du fått bostadsanpassningsbidrag innan.


Fråga: Min kommun har gett mig ett hjälpmedel som är helt undermåligt mina behov! Hur kan man lösa detta?

Svar: Ett beslut om hjälpmedel kan du inte överklaga som förvaltningsärende. Det gäller alltså att du spetsar argumenten innan du träffar din arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det sätt du kan överklaga på är som kommunal- eller landstingsbesvär, då det måste vara något i hanläggningen av ärendet som är fel.

Du kan begära ny handläggare eller sjukgymnast/arbetsterapeut. Regleras hjälpmedelsfrågan av landstinget kan du också vända dig till patientnämnden.

Hjälpmedelsfrågan är komplicerad då den kan regleras på kommunal-, landstings eller regionförbundsnivå. I lagrum är det inte heller definierat exakt vad ett hjälpmedel är. Eventuella kostnader för hjälpmedel varierar kraftigt i landet.


Fråga: Min pension är inte så hög och jag känner att jag knappt har råd med min mat. Hur kan jag lösa detta?    

Svar: Det finns Bostadstillägg för pensionärer, Särskilt bostadstillägg och Äldreförsörjningsstöd. För att kunna få Bostadstillägg för pensionärer måste samtliga pensioner tas ut och inkomsterna (pensionen) får inte överstiga 13 000 kronor efter skatteavdrag. Din bostad räknas inte som eget kapital i beräkningen.

När din hyra är betald och om du inte har mer än 5400 kronor över (4400 kronor för sambo eller make/maka) ges Särskilt bostadstillägg. Denna ersättning garanterar att du når skälig levnadsnivå, alltså 5400 kronor när din hyra är betald. Äldreförsörjningsstöd gör ungefär detsamma som Särskilt bostadstillägg, men kan ges till personer som totalt saknar ålderspension.


Fråga: Jag ska ut och resa och jag har personlig assistans. Är det något jag måste tänka på då?

Svar: Du kan använda din/dina personliga assistenter som du använder i Sverige till din resa, men du kan också anställa en personlig assistent utomlands där du vistas. Detta gör du själv eller via din svenska assistanssamordnare och du måste kunna visa underlag på detta till Försäkringskassan eller kommunen.  Skattebetalning och redovisning sker på samma sätt som i Sverige. Anställs din personliga assistent lokalt på resan gäller landets skatteregler för assistenten.

Det går att behålla assistansersättningen i ett år vid vistelse i ett EES-land, men inte om man arbetar där. Vid vistelse i ett land utanför EES får man däremot behålla sin assistansersättning i sex månader oavsett om man arbetar i landet eller inte.


Fråga: Det är så mycket tal nu om Flexjobb. Är det samma sak som lönebidrag?

Svar: Nej. Lönebidrag är en subventionerad anställning som Arbetsförmedlingen kan erbjuda personer med funktionsnedsättning då det finns en nedsatt arbetsförmåga kopplat till det specifika arbetet.  Flexjobb är ett system som funnits i olika stadier i Danmark. Systemet är till för personer med funktionsnedsättning som inte kan arbeta full arbetstid. Har jag Flexjobb får jag en heltidslön och de timmar jag inte arbetar subventioneras från staten till arbetsgivaren. Flexjobbssystemet har skurits ned i Danmark och det är oklart hur exakt systemet ska se ut i Sverige när politiker säger Flexjobb.


Fråga: Jag vill åka till min sommarstuga i en annan kommun i Sverige. Jag har hemtjänst hemma i min bostad. Vad händer med hemtjänsten då som jag behöver?

Svar: Din bosättningskommun (oftast den kommun där du är folkbokförd) har ansvar för att du får den personliga service som du fått, var du än är i Sverige (under en vistelse på maximalt sex månader). Såvida du anmält till din bosättningskommun att du kommer göra denna resa  är din bosättningskommun ansvarig att i egen regi, eller att ge uppdrag till utförare eller till vistelsekommunen att utföra hemtjänst för dig.


Fråga: Jag sitter i rullstol och har nedsatt rörelseförmåga. Hur mycket handikappersättning kan jag få?

Svar: Det är inte funktionsnedsättningen som styr handikappersättningen, utan det är de behov som funktionsnedsättningen medför. Detta kan vara hjälpbehov och eller merkostnader. Gällande hjälpbehov behöver du ha hjälpbehov på minst två timmar per dag. Hjälpbehov är hjälp av närstående med hygien, bädda sängen, mat eller eventuell medicinering.

Merkostnader är de extra kostnader som din funktionsnedsättning medför för dig i ditt liv. Till exempel kan detta vara att din bostad behöver vara större. Merkostnaden är då den kostnad som de extra kvadratmetrarna kostar i hyra. Samtliga merkostnader måste nå minst cirka 12 700 kronor per år för att man ska beviljas handikappersättning för merkostnader. Merkostnaderna får inte vara subventionerade på annat sätt. Exempel: Om du har en bil som är köpt med bilstödets grundbidrag måste värdet av grundbidraget först dras bort. Handikappersättning ges på tre nivåer och betalas ut per månad.

DHR kan erbjuda dig som medlem både faktablad och checklista för handikappersättning. Ansökan för Handikappersättning görs hos Försäkringskassan. Denna ersättning beviljas personer under 65 år.


Fråga: Jag vill börja studera, men jag klarar inte av att studera 100 procent. Riskerar jag att få lägre studiestöd och studielån av CSN då?

Svar: Nej, CSN tar hänsyn till din funktionsnedsättning för studier på 50 procent eller mer. Studerar du till exempel på 75 procent kan du få medel för 100 procent om din funktionsnedsättning medför att du måste studera i ett lägre tempo. CSN gör en individuell prövning i varje enskilt fall och du behöver läkarintyg som styrker din funktionsnedsättning.

Vi rekommenderar självfallet också en dialog med studievägledare för att lägga upp din studiesituation på bästa sätt.


Fråga: Tandläkaren är dyr nog i Sverige, och mina besök hos tandläkaren blir ofta många och avancerade. Jag har inte råd!

Svar: Det finns ett statligt och ett landstingsfinansierat tandvårdsstöd. Behöver du förebyggande tandvård finns Det särskilda tandläkarstödet som ger dig 600 kronor om halvåret för tandläkarbesök. Läkarintyg krävs och ansökan görs hos Försäkringskassan.

Du kan också få F-kortet via landstinget. Detta gör att du går till tandläkaren för hälso- och sjukavgift och regleras i högkostnadsskyddet. Här krävs också läkarintyg och att funktionsnedsättningen är bestående i minst ett år. Kontakta din läkare för F-kortet. Läkarintyget skickas sedan till tandvårdsenheten för bedömning.

Det finns också Nödvändig tandvård som du kan få enligt LSS. Detta stöd gör att tandläkarkostnaderna dras som högkostnadsskydd. Här krävs att du har stora behov av tandvård.


 

Print Friendly

Text: DHR