Använd konventionen och gör den till lag

DHR:s ordförande Rasmus Isaksson talade på onsdagens manifestation om att göra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till lag i Sverige. Förbundet Unga Rörelsehindrade var initiativtagare till manifestationen.

Här är Rasmus Isakssons tal i sin helhet:

DHR stödjer förbundet Unga Rörelsehindrades initiativ om att påverka så att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir till svensk lag. Under lång tid har jag känt att vi tvingas bedriva en mycket energikrävande kamp mot framförallt ekonomiska intressen som leder till att mänskliga rättigheter förminskas. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller inga unika rättigheter just för personer med funktionsnedsättning utan är mänskliga rättigheter förtydligade ur ett funktionshinderperspektiv. Det vill säga helt rimliga krav på delaktighet och jämlikhet.

Kunskapen om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är inte tillräcklig. Osäkerheten om hur konventionen ska användas och läsas är stor. Sverige har ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vilket innebär att den är juridiskt bindande. Ändå ses materialet tyvärr ofta som frivilligt att följa och möjligt att bryta mot utan att det behöver få några konsekvenser.

Kunskapen om våra rättigheter behöver också bli bättre bland oss personer med funktionsnedsättning själva. I min roll som förbundsordförande i DHR möter jag personer med funktionsnedsättning som inte känner till sina rättigheter. Det ska inte få vara så att en person med funktionsnedsättnings rättigheter beror på hur mycket man själv orkar strida och hur pass påläst man själv är om sina rättigheter. Inte heller ska förverkligandet av dina rättigheter hänga på var du bor eller vilken handläggare du möter.

Konventionen är ett mycket användbart verktyg för att upptäcka ojämlikheter och att med kraft påvisa att det finns ett funktionshinderperspektiv i alla sammanhang. Om vi tillåter ojämlikhet inom något område, eller för någon enskild individ, urholkas den idé som knyter oss alla samman – att vi är lika mycket värda och har lika mycket rätt att delta i samhället som alla andra.

Som intresseorganisation kan vi uppnå mycket genom att använda konventionen som ett verktyg i påverkansarbetet. Vi kan med stöd av detta verktyg kraftfullt agera mot orättvisor. Ett exempel är att personer med funktionsnedsättning har 10 gånger sämre hälsa än andra. Detta ser jag som ett resultat på hur jämlikheten ser ut inom andra livsområden. Exempelvis ger sämre representation på arbetsmarknaden sämre ekonomi vilket resulterar i en sämre hälsa. Det finns även kopplingar mellan hälsa och tillgänglighet då exempelvis personer med god tillgänglighet till naturområden skattar sin hälsa högre i nationella folkhälsoenkäten.

Tillgänglighet är en av de allmänna principerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vilket innebär att tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra alla konventionens artiklar. Tillgänglighetsfrågan är en viktig förutsättning för våra medlemmars möjlighet till delaktighet och detta slår konventionen mycket tydligt fast.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är alltså ett viktigt verktyg för att säkerställa demokrati och delaktighet för alla. Dessa rättigheter har vi inte fått utan kamp. Fortfarande är personer med funktionsnedsättning en marginaliserad grupp och, ur ett globalt perspektiv, med mycket sämre möjlighet till utbildning.

Konventionens uppbyggnad visar mycket tydligt hur rättigheter och skyldigheter hänger samman. Uppbyggnaden av konventionen, med artiklarna som täcker alla samhällets livsområden, visar också att rättigheter som inte tillgodoses inom ett livsområde påverkar hela livssituationen. Därför bör inte konventionen vara upp till subjektiva tolkningar, vara avhängande av bemötande eller beroende på var man bor i landet. Så är det idag. Det behövs ett tydligare fokus på att artiklarna i konventionen är mänskliga rättigheter som inte kan förhandlas bort av ekonomiska intressen eller på grund av brist på intresse. Därför stödjer DHR förbundet Unga Rörelsehindrades arbete i kampanjen om att göra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till svensk lag.

Funktionshinderrörelsen har en viktig funktion i samhället i att med konventionens som stöd, lyfta upp frågor som är viktiga för oss på den politiska agendan. Vi kan också, med konventionen som verktyg, visa på att det finns ett funktionshinderperspektiv i alla aktuella samhällsfrågor. Jag har den senaste tiden arbetat väldigt mycket med flyktingfrågan och ser att systemen för flyktingmottagandet behöver ett större funktionshinderperspektiv. Vi har också ställt frågan om vad som händer med de som inte kan fly. För så fungerar konventionen. Som jag sa tidigare, principen om alla människors lika värde knyter oss alla samman och denna princip stärks och blir lättare att driva varje gång ett nytt land ratificerar konventionen. På samma sätt kan konventionen understryka att vi också är unika individer. Att vi alla har olika drömmar, förutsättningar och mål i livet som konventionsstaterna måste erkänna och undanröja alla tänkbara hinder för delaktighet och jämlikhet.

Nu kan Sverige gå ett steg längre och visa att vi på allvar tror på alla människors lika värde och det är att göra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till svensk lag.

Print Friendly, PDF & Email