DHRs tidigare förbundssekreterare Roland Håkansson har avlidit

Roland Håkansson, som under tiden 2003-2009 var DHRs förbundssekreterare, avled torsdagen den 10 maj efter en mycket kort tids sjukdom.

“Jag har nåtts av det sorgliga beskedet om att vännen och tidigare styrelsekollegan Roland Håkansson avled torsdag morgon. Jag konverserade med honom via messenger under onsdagskvällen och kände att jag ville säga något djupare men ville inte skapa oro för honom. Så istället skriver jag här några ord:

Det finns ett antal personer som påverkat mig mycket genom att dela med sig av sin rika kunskap och sitt engagemang. Detta har gett mig kraft och inspiration i påverkansarbetet – inte minst när man, som vi ofta gör inom funktionshinderpolitiken, tvingas kämpa i motvind. Roland hade inställningen om att det alltid finns en lösning och att man måste kämpa.

Jag hade förmånen att tillsammans med Roland sitta som ledamot i DHR:s förbundsstyrelse. Roland hade väldigt starka uppfattningar och var ofta bestämd men också en person man kunde resonera och diskutera med. Varje samtal med honom har gjort mig lite klokare.

Roland var bl.a. vice ordförande i FN-förbundet, nominerad av DHR, och det har varit en stor stolthet för mig att vi haft honom på den posten. Det har gett oss en värdefull ingång i FN-förbundets viktiga verksamhet. Roland var även tidigare DHR:s förbundssekreterare och han har varit ordförande i MyRight.

Den första resan jag gjorde till Tanzania var tillsammans med Roland för att besöka ett av DHR:s projekt i internationellt utvecklingssamarbete. Vi skulle bland annat bevaka värdorganisationens kongress. Här hände så mycket roligt och allt kan jag inte berätta om. Men kongressen pågick till 02:30.

Hungriga och tillbaka på hotellet påpekade Roland att det var en liten trappa upp till restaurangen och vi frågade om vi kunde äta lite ”nattamat” i lobbyn istället eftersom vi inte kom in i restaurangen (de hade sparat mat åt oss). Nästa morgon var där en ramp, en cementerad permanent ramp!

Utanför hotellrummet hade vi en papegoja i en bur som förde en massa oväsen varje morgon. När Roland och jag kom satte papegojan skrikandet i halsen och blev knäpptyst. Detta hade vi mycket roligt åt.

Roland var hemma hos mig för ett par månader sedan. Istället för blommor eller en flaska vin hade han med sig ett bröd. Detta var en ovanlig gåva, men som jag uppskattade mycket. Lite typiskt av Roland att göra sådana oväntade saker.

Det finns många fler minnen av Roland som jag skulle kunna dela med mig av. Det är just dessa minnen som gör att han alltid kommer att kännas levande. Roland fortsätter att inspirera mig och generöst dela med sig av sin kunskap och lära mig nya sätt att se på saker och ting.

Men det går inte att komma ifrån, att just idag känns det framförallt som en stor förlust. Roland, ditt minne lever! Jag sänder mina varmaste tankar till Rolands nära och kära.”

Rasmus Isaksson
Förbundsordförande DHR
2018-05-13

Print Friendly, PDF & Email