Full delaktighet – enbart politisk retorik?

Rätten till full delaktighet gäller alla människor. För att den rätten ska bli verklighet flyttar funktionshinderrörelsen fram positionerna. Rätten till full delaktighet är inte en fråga om välgörenhet. Lagar och konventioner måste prövas i skarpt läge för att de ska göra skillnad.

Idag visar DHR och Unga Rörelsehindrade hur det kan gå till, på ett seminarium i Almedalen.

Plats och tid: Birgers gränd 1/Fulldelaktighet.se klockan 10:45-11:30

Rasmus Isaksson och Ken Gammelgård, förbundsordförande respektive förbundssekreterare för DHR, berättar om att driva ett fall i domstol om att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Björn Häll Kellerman, förbundsordförande för Unga Rörelsehindrade, berättar om hur de med sin kampanj fick in ordet funkofobi i Svenska akademins ordlista.

Bristande tillgänglighet är diskriminering

Förra årsskiftet vidgades diskrimineringslagstiftningen till att gälla bristande tillgänglighet. I början av året stämde DHR länstrafiken i Gävleborg för diskriminering. Fallet återupptas i tingsrätten i Gävle efter sommaren.

Det handlar om medlemmen Lars-Göran Wadén som inte kunde resa med buss mellan Gävle och Österfärnebo en januaridag 2015. Bussen hade trapplift, men chauffören saknade utbildning att använda den. Lars-Göran Wadén kom inte ombord. Han anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO lade ned anmälan efter lång tids utredning.

Med stämningen vill DHR pröva tillägget i diskrimineringslagen och har därför använt den möjlighet som intresseorganisationer har att föra talan för en medlem i domstolen.

Det är det första fall om bristande tillgänglighet som diskriminering som prövas i domstol.

Funkofobi – nu ett erkänt ord

Ett annat sätt att pröva retoriken om full delaktighet är att skapa begrepp som sätter ord på förtryck och fördomar som personer med funktionsnedsättning möter. I en uppmärksammad kampanj uppmanade Förbundet Unga Rörelsehindrade sina medlemmar att mejlbomba Svenska Akademins ständige sekreterare Peter Englund med budskapet att ta in ordet funkofobi i Svenska akademins ordlista, SAOL. ”Ge oss ett eget ord som vi kan använda mot de fördomar som finns om oss”, löd uppmaningen.

Tusentals personer mejlade ständige sekreteraren och på hemsidan funkofobi.se postade människor sina berättelser om alla gånger de mött funkofobiska uttryck. Berättelserna delades i sociala medier och uppmärksammades i tidningar, radio och tv.

Kampanjen lyckades och 2015 var funkofobi ett av nyorden i SAOL. Funkofobi betyder fördomar mot personer med funktionsnedsättning.

Svenska akademin välkomnar förslag till nya ord i ordlistan. Avgörande för att ord tas upp i SAOL är att Svenska Akademin bedömer att det används i tillräcklig hög utsträckning. Så var det med funkofobi.

Fler detaljer om seminariet

Print Friendly, PDF & Email