Pridefestivalen är en hyllning till mångfalden

Jag tror att all diskriminering egentligen handlar om samma sak – att du gör något oväntat, som ses som annorlunda och som bryter mot de normer som råder. Därför är det också viktigt att vi samarbetar med organisationer och grupper utanför funktionshinderrörelsen och reagerar mot diskriminering oavsett vem den drabbar. På så vis får vi också stöd i den kamp som ligger många av oss i funktionshinderrörelsen närmast till hands, den om diskriminering på grund av bristande tillgänglighet i den fysiska miljön.

Jag har träffat flera personer i marschen för tillgänglighet som jag träffat tidigare i prideparaden – dock kanske med lite annorlunda klädsel. Jag tror vi har mycket att lära av andra organisationer, även utanför funktionshinderrörelsen, om hur  de jobbar för att påverka samhället och får fram sina åsikter. Efter varje pridefestival kommer jag också hem mycket gladare och mer inspirerad att jobba vidare med frågorna inom funktionshinderrörelsen. Det finns en glädje och en inspiration i pridefestivalen som vi måste snylta på. Det är meningen att vi ska ta del av den och ta med oss in i vårt eget arbete. Tidigare kunde jag se funktionshinderrörelsen som ett nödvändigt ont. Att vi måste organisera oss för att bekämpa diskriminering. Mycket tack vare pridefestivalen ser jag nu funktionshinderrörelsen som ett fantastiskt instrument att påverka vad som händer i samhället och att göra det så bra som möjlighet för mig själv och andra.

Att få vara med och påverka vad som händer tycker jag är en stor förmån. Pridefestivalen är en hyllning till mångfalden och en påminnelse för mig om hur viktigt det är att vi fortsätter jobba med mänskliga rättigheterna som ledstjärna och inte fastnar i diskussioner om vilken diagnos som gör ondast.

Längs med Stockholms gator ser många oss och applåderar DHRs medverkan speciellt mycket. Jag får en känsla av att de är uppriktigt glada och blir inspirerade av att se oss i tåget. I somras var jag på "politikerveckan" i Almedalen och lyssnade på en ung invandrarkille som höll en inledande inspirationsföreläsning till ett seminarium om arbetsmarknad. Han sa att en förutsättning för att kunna skapa en förändring är att se till så att människor först känner sig känslomässigt berörda. Lagförslagen börjar alltså i hjärtmuskeln och den kan vi påverka genom vårt engagemang i Pridefestivalen. Hoppas vi ses!

Rasmus Isaksson
ledamot DHRs förbundsstyrelse
[email protected]

Print Friendly, PDF & Email

Anmäl dig till vårat nyhetsbrev