Sjukersättning måste räcka till mer än hyra!

Uttalande från DHR:s förbundsmöte 2020

Många med insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) jobbar deltid eller kan inte arbeta alls. För vissa överstiger de samlade avgifterna för boende och stödinsatser en mycket låg inkomst, och varje liten utgift måste övervägas noga. Det är snarare regel än undantag att anhöriga tvingas bidra ekonomiskt och den som saknar en närstående som har möjlighet att stötta ekonomiskt kan hamna i en förtvivlad situation.

För kvinnor med funktionsnedsättning är läget generellt sett ännu värre än för män med funktionsnedsättning, visar en undersökning gjord av Jämställdhetsmyndigheten 2019. Det beror bland annat på att kvinnorna oftare jobbar deltid och är deltidsarbetslösa. En alldeles ny analys av Jämställdhetsmyndigheten (19 oktober 2020) visar också att inkomsterna generellt är betydligt lägre för kvinnor som har en funktionsnedsättning jämfört med andra grupper av kvinnor.

Varken socialförsäkringen eller det kommunala försörjningsstödet är konstruerade för personer som behöver långvarig eller livslång försörjning. Fyrkantiga gränser för sjukersättning (25, 50, 75 eller 100 procent) medför också att människor får svårt att jobba utifrån sin faktiska förmåga. Kanske skulle du kunna arbeta 60 procent istället för 50 och därmed förbättra din hushållsekonomi. Men i dag går inte det.

Personer med funktionsnedsättning som är hänvisade till sjuk- eller aktivitetsersättning för sin försörjning får inte heller del av skattesänkningen i den allmänna pensionen eller höjt bostadstillägg. Mellanskillnaden mellan skatten på löneinkomst och skatten på inkomst genom aktivitets- eller sjukersättning kallas av vissa debattörer för ”funkisskatten”. Denna högre skatt för personer med funktionsnedsättning som motivereras av att det ska löna sig att arbeta, kan upplevas som en slags bestraffning av människor som faktiskt inte kan jobba.

DHR anser att det behövs ett tydligare regelverk med ett skydd som garanterar att personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har kvar en skälig summa varje månad när avgifter och hyror är betalda. Vi vill därför:

  • Att ersättningen ska följa allmän lönenivå och höjas med samma procentsats som det avtalas om i de årliga kollektivavtalsförhandlingarna.
  • Att ersättningen inte ska beskattas hårdare än andra inkomster.
  • Att reglerna kring bedömning av arbetsförmåga mot arbetsmarknaden ska bli mer flexibla, liksom gränserna för sjukersättning (i dag 25, 50, 75 eller 100 procent).
  • Att hyrestaket för bostadstillägget för personer med aktivitets- eller sjukersättning ska höjas.

För kommentarer, var god kontakta: Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR, telefon 070 – 819 80 44, [email protected]

Print Friendly, PDF & Email

Anmäl dig till vårat nyhetsbrev