Uttalande från förbundsmötet: LSS – en rättighet att vara människa

Avlång sal med alla förbundsmötesombud samlade

I samhällsdebatten om LSS har den personliga assistansen alltför mycket kommit att bli en fråga om omsorg. Men DHRs perspektiv är att LSS och den personliga assistansen framförallt är en rättighetslag. Utan kompromisser.

I dag har rätten till personlig assistans kommit att bli en symbolfråga för hela den svenska funktionshinderrörelsen. Frågan är komplex – den handlar om samhällsekonomi och om attityder, om privat eller offentligt, om mänskliga rättigheter och möjligheten att leva ett liv. Med all rätt. Övriga insatser inom LSS saknar den flexibilitet som assistansen ger, som gör det möjligt att vara en aktiv medborgare.

Personlig assistans är helt nödvändig för att många av oss ska få våra grundläggande behov i livet tillgodosedda, som kläder på kroppen och mat i magen. Men inte bara det – personlig assistans handlar om rättigheter som ger möjligheter. Möjlighet att röra sig fritt när och var en vill. Möjligheten att följa med sin älskade hem på natten. Möjligheten att hänga med på After Work efter jobbet. Möjligheten att hämta barn på förskolan och äta hämtpizza tillsammans. Möjligheten att få vara en människa. Helt enkelt.

Personlig assistans inget livsstilsval

Ibland hörs åsikter som att ”alla” kräver personlig assistans och gör allt för att fuska till sig den insatsen. I det ligger också att assistansen kostar för mycket. Vi tar självklart avstånd från allt fusk. Men hur kan någon ta sig rätten att tycka att någon endaste människa kostar för mycket? Att ha personlig assistans är inget livsstilsval. Nej, personlig assistans är att ha ett liv som andra.

När reformen infördes blev den en milstolpe för många av oss som tidigare levt med §hemtjänstens begränsningar. Den personliga assistansen är viktig för alla oss där LSS-boenden eller timbunden hemtjänst inte räcker till, och som behöver assistans med det som inte är möjligt att lägga fast till förutbestämda tider eller händelser som plötsligt uppstår. Det gäller inte minst oss som lever med nedsatt rörelseförmåga.

Att ha personlig assistans handlar inte om att bli omhändertagen. Det handlar om att ha rätt att vara människa.

Print Friendly, PDF & Email

Publicerat: 2017-10-24 | Text: DHR