Uttalanden från förbundsmötet

Under DHRs förbundsmöte 2015 skickades tre uttalanden ut. Förbundsmötet gjorde uttalanden om hatbrott, hälsa och flyktingfrågan. Här kan de läsas i dess helhet.

DHRs förbundsmöte: Lagstifta mot hatbrott

Hatbrott är ett brott mot mänskliga rättigheter eftersom det angriper principen om alla människors lika värde. Genom våra medlemmar, media och de rörelsehinderförbund som ingår i vårt nordiska nätverk vet vi att våld, hot och kränkningar mot personer med funktionsnedsättning förekommer.

Med bakgrund av att många personer hört av sig till DHR och bekräftat att de blivit utsatta för våld, hot om våld eller kränkningar genomförde vi inför politikerveckan i Almedalen en undersökning. 11 % av de svarande uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under det senaste året; och 49,1 % av de tillfrågade svarade att de under det senaste året utsatts för kränkningar fler än en gång.

I delrapporteringen av regeringsuppdraget inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011– 2016” (publicerad i mars 2015) framgår det att personer med funktionsnedsättning i högre grad än övriga befolkningen har blivit utsatta för våld eller hot om våld.

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står det i artikel 16 att man har ”rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp” och att ”konventionsstaterna ska införa effektiv lagstiftning och ändamålsenliga riktlinjer, bl.a. lagstiftning och riktlinjer som är inriktad på kvinnor och barn, för att säkerställa att fall av utnyttjande, våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning identifieras, utreds och, i förekommande fall, lagförs.”

DHRs förbundsmöte kräver att det lagstiftas om hatbrott mot personer med funktionsnedsättning.

—-

DHRs förbundsmöte: DHR kräver jämlik hälsa

Personer med funktionsnedsättning har tio gånger sämre hälsa än personer utan funktions-nedsättning. Arbetslöshet, dålig ekonomi och att vara förhindrad att delta i samhället på grund av bristande tillgänglighet är alla exempel på områden som kan påverka hälsan negativt. Jämlik hälsa är en fråga nära kopplad till orättvisor inom andra livsområden. Det är en fråga om delaktighet, jämlikhet och inte minst mänskliga rättigheter.

DHR anser därför att frågan om hälsa ur ett jämlikhetsperspektiv är viktig, bör uppmärksammas betydligt mer och kan användas för att synliggöra sambandet mellan samhällets orättvisor inom olika områden och hur detta leder till diskriminering och utestängning av personer med nedsatt rörelseförmåga.

I delrapporteringen av regeringsuppdraget inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011– 2016” står det att personer med funktionsnedsättning uppger att de har sämre hälsa än övriga befolkningen – detta gäller även psykisk hälsa.

Personer med funktionsnedsättning uppger även att de i större grad är stillasittande än övriga befolkningen och undersökningen visar även på att större andel har övervikt och fetma. Det är även vanligare att personer med funktionsnedsättning röker.

DHR vill driva frågan om jämlik hälsa ur ett rättighetsperspektiv. DHRs förbundsmöte kräver att regeringen tar med funktionshinderperspektivet i arbetet med att minska hälsoklyftorna och i den nya hälsokommissionen.

—–

DHR kräver att nyanlända personer med funktionsnedsättning inte missgynnas i flyktingsituationer!

Tusentals människor anländer till Sverige efter en lång, svår tid på flykt. Man måste utgå ifrån att många av de nyanlända kan ha en funktionsnedsättning. Det kan inte vara upp till Sveriges medborgares goda vilja att se till att personer med funktionsnedsättning får det stöd och de hjälpmedel de behöver. En person med nedsatt rörelseförmåga är ju alltid i mycket större risk att råka illa ut än en person utan nedsatt rörelseförmåga.

Det svenska systemet för flyktingmottagande måste anpassas bättre för personer med nedsatt rörelseförmåga. Idag vet vi att många av de insatser som personer med nedsatt rörelseförmåga måste få tillgång till inte är tillgängliga för människor som bor på Migrationsverkets boende. DHR känner till ett konkret exempel där en person som bor på ett av Migrationsverkets boende inte haft tillgång till hjälpmedel för att personen saknar en kommunal bostadsadress. Detta får aldrig vara anledningen till att någon blir utan de hjälpmedel som behövs för att kunna komma i en jämlik levnadssituation som personer utan funktionshinder.

I artikel 11 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står det:

”Konventionsstaterna ska, i enlighet med sina åtaganden enligt internationell rätt, innefattande den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning som är i risksituationer, däribland väpnad konflikt, humanitära nödlägen och naturkatastrofer.”

DHRs förbundsmöte kräver att regeringen tar sitt ansvar och ser till att nyanlända personer med funktionsnedsättning får det stöd och de hjälpmedel de behöver.

Print Friendly, PDF & Email