Jämlik och jämställd hälsa

Personer med funktionsnedsättning har tio gånger sämre hälsa än personer utan funktionsnedsättning. I regeringens höstbudget för 2017–2018 fastslogs att enbart 40 procent av personer med funktionsnedsättning skattar sin hälsa som god. Ohälsa är också olika beroende på om du definierar dig som kvinna eller man.

DHR tycker

Alla har rätt till en god hälsa

Det är naturligtvis så att människor med nedsatt rörelseförmåga också har rätt till god hälsa. Ofta finns det onödig ohälsa som direkt kan kopplas till en människas funktionsnedsättning. Så ska det inte vara. Det måste finnas individuella stödinsatser som garanterar att varje människa kan uppnå och bibehålla en god hälsa och vara en självklar del av samhället.

I FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i de globala målen Agenda 2030 finns stöd för arbetet för en jämlik och jämställd hälsa.

Snöbollseffekt får hälsan i rullning
Att vi många gånger har en hög ohälsa beror på omständigheter som har direkt eller indirekt inverkan på hälsan. Det kan handla om utestängande otillgänglighet, sämre ekonomiska förutsättningar på grund av svårigheter att få arbete, avgiftsbelagda nödvändiga personliga hjälpmedel, oro för eller faktisk indragen personlig assistans. Isolering hemma med endast besök av hemtjänsten då och då kan också vara en bidragande orsak till ohälsa liksom otillgänglig kollektivtrafik, med mera. Dessa omständigheter spelar in samtidigt för många av oss – varje dag.

Överordning och underordning

Det finns många förhållanden av överordning och underordning mellan olika grupper i ett samhälle, vilket kallas maktordning. Funktionsnedsättning är en maktordning. Genus är en annan maktordning. Det är viktigt att titta på fler maktordningar än enbart nedsatt rörelseförmåga. En kvinna med nedsatt rörelseförmåga är många gånger dubbelt utsatt än en man. Det är till exempel svårare att som kvinna få anpassningsbidrag för bilstöd, enligt Inspektionens för Socialförsäkringar. Forskning visar också att nästan dubbelt så många kvinnor med funktionsnedsättning i åldern 16–29 år uppger att de blivit utsatta för våld eller hot om våld, jämfört med kvinnor som inte har en funktionsnedsättning i samma åldersgrupp. Något som definitivt skapar ohälsa.

Att ha en sämre hälsa är självklart inte ett aktivt val, inte av någon. Ohälsan är en konsekvens av att de rättigheter som ger oss möjligheter att leva som andra i samhället brister. Det måste därför finnas individuella stöd som garanterar att en människa kan nå delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet.

Förstå sambanden i individens liv
Det är kostsamt för både individ och samhälle att inte frågan om den markant sämre hälsan hos personer med funktionsnedsättning prioriteras högre i politiken. God eller dålig hälsa är inte något statisk. Om inte på- och avklädning i samband med gym räknas som ett tillräckligt ”starkt” behov för att överhuvudtaget få personlig assistans, så medför detta självfallet att den fysiska hälsan blir sämre då du inte kan träna. Detta skapar också psykisk ohälsa eftersom du inte själv kan bestämma hur och när du vill träna sin kropp.

Något som har direkt bäring på hälsan är att ha ett arbete som i sin tur leder till ekonomisk trygghet. DHR kommer därför under 2018 formulera en tydlig målsättning kring arbetsmarknad och ekonomisk trygghet, för att under 2019–2020 aktivt kunna driva frågan om jämlik och jämställd hälsa.

 

Kontakt och för mer information

Ombudsman: Kristian Cornell [email protected]t.se, tel: 08-685 80 55

Förbundsstyrelseledamot: Jihad Menhem [email protected] tel: 073 503 10 53

Bli medlem

Print Friendly, PDF & Email