Vill du vara med och skapa förändring?

Tidigare nätverk inom DHR har varit beroende av kansliets ombudsmän, och deltagarna har väntat på att initiativ tas från kansliet istället för att själva driva på frågan.
När annat måste prioriteras eller när anställda slutar, passiviseras eller dör nätverken.

Därför tänker vi nu pröva en ny modell som bygger på att nätverk styrs ”underifrån”, alltså av medlemmarna själva. Så här är det tänkt:

  • Nätverken är fristående från avdelningar och distrikt, och ska bestå av medlemmar som är intresserade av att arbeta med en tydlig rättighetspolitisk fråga.
  • Nätverken bör utvecklas till att vara den källa varifrån förbundsstyrelsen hämtar kunskap, idéer, förslag och så vidare för att utveckla det rättighetspolitiska arbetet lokalt och nationellt.
  • Syfte och mål för respektive nätverk formuleras av deltagarna själva.
  • Inom nätverket sker en ansvarsfördelning gällande sammankallande, dokumentation, kontakt med kansliet och förbundsstyrelsen.
  • Arbetsgrupper inom nätverket kan utreda en särskild punkt, skapa en aktivitet, göra en skrivelse, debattartikel eller liknande.
  • Nätverkets livslängd är fram till nästkommande förbundsmöte.
  • Till nätverkens förfogande finns förbundets kansli, en digital mötesplattform med flera digitala verktyg samt möjlighet att fysiskt träffas en gång per år i Stockholm.
  • Styrelseledamöterna Lars-Göran Wadén, Jihad Menhem och Stefan Sundquist är igångsättare och kontaktpersoner för varsitt nätverk, baserat på respektive ansvarsområde. Se nedan.
En loftgång med avfasning till hissen

Bra avfasad entré till en loftgång

 

Universell utformning

Det här är universell utformning!

Produkter, tjänster och miljöer ska utformas så att de ska kunna användas av alla utan att de ska behöva anpassas eller specialutformas.

Utgångspunkten är alltså människors olika behov, funktionsförmåga och egenskaper. Universell utformning handlar helt enkelt om hur vi vill leva tillsammans.

Kontakta Lars-Göran Wadén om du vill vara med i nätverket.

Jämlik och jämställd hälsa

Vardagspolitik in på skinnet

En god hälsa är en mänsklig rättighet. Men ohälsan är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning än befolkningen i övrigt. Bland personer med rörelsenedsättning är ohälsan som störst. Det är bland annat diskriminering, bristande inflytande och dålig ekonomi som försämrar hälsan. Knappa ekonomiska förhållanden präglar livets alla delar. För många leder det till strukturell fattigdom. Återkommande undersökningar visar att personer med funktionsnedsättning har lägre levnadsstandard än genomsnittet.

Kontakta Jihad Menhem om du vill vara med i nätverket om vår hälsa.

Skylt med texten "LSS för ett jämlikt Sverige"

LSS och personlig assistans

En rättighet att vara människa

DHRs perspektiv är att LSS och den personliga assistansen framförallt är en rättighetslag. Utan kompromisser.

I dag har rätten till personlig assistans kommit att bli en symbolfråga för hela den svenska funktionshinderrörelsen. Frågan är komplex – den handlar om samhällsekonomi och om attityder, om privat eller offentligt, om mänskliga rättigheter och möjligheten att leva ett liv. Med all rätt. Övriga insatser inom LSS saknar den flexibilitet som assistansen ger, som gör det möjligt att vara en aktiv medborgare.

Kontakta Stefan Sundquist om du vill vara med i nätverket.