Inför Artikel 19-manifestationen som vi genomförde den 3 september, tillsammans med Unga Rörelsehindrade Stockholm, ställdes sex frågor till partierna på landstings-, kommun och riksdagsnivå, frågorna var:

  1. Hur ska ni värna LSS-lagen och LASS?
  2. För vissa av oss med funktionsnedsättning är personlig assistans en nödvändighet för att exempelvis kunna arbeta, studera, bilda familj med mera. Hur är nedmonteringen av den personliga assistansen förenligt med vår rätt till fri rörlighet och deltagande i samhället?
  3. Människor med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden. Hur ska fler av oss få ett arbete?
  4. Hur ska de som är beroende av socialförsäkringar för sin försörjning få en ekonomi att leva av?
  5. Hur ska tillgängligheten i våra bostäder garanteras?
  6. Vad är full och faktisk delaktighet för dig?

 

Nedan redovisas partiernas svar:

Socialdemokraternas logotyp

Mikael Sundesten – Socialdemokraterna

  1. Den som har behov av stöd ska få det stödet. Det betyder bland annat att sondmatning och andning måste vara grundläggande behov. Det betyder att vi vill hitta en väg att låta en person ta med sig ett LSS-beslut från en kommun till en annan, en lex Nora Eklöv.
    Det betyder också att det måste bli mer förutsägbart och tydligt om vilket stöd man kan förvänta sig. Idag är lagen så otydlig att domstolars beslut får stora konsekvenser för människors liv, när ny domstolspraxis lett till förlorad assistans. Genom att skapa en robust och tydlig lagstiftning där rättigheterna tydligare än idag framgår, värnar vi bäst intentionerna i LSS. Och ja, vi ser att staten kommer ha en avgörande roll för LSS och assistans framöver.
  2. Det är helt oacceptabelt att så många fått sina livsmöjligheter begränsade när man förlorat assistans, eller ledsagning för en del andra. Det behöver förändras. Assistansen och LSS har inneburit frihet för många, men vi måste åtgärda problemen. För många har kommit i kläm i en svårtydd lagstiftning och för flera känner sig svikna och oroliga. För oss är det inte acceptabelt och har därför vidtagit flera åtgärder som till exempel ett stopp för tvåårsomprövningar så att ingen mer ska förlora assistans. Den som behöver stöd och service av samhället för att kunna leva ett självständigt liv ska få det.
  3. Detta är en av de viktigaste utmaningarna kommande år. Målsättningen måste vara att fler med funktionsvariationer kan delta i arbetslivet. I det sammanhanget är det viktigt att lyfta fram positiva exempel på arbetsgivare som kan och vill anställa.
    En del har gjorts för att förbättra situationen mandatperioden har vi gjort följande insatser:
    Höjt tak för lönebidrag.
    -Enklare regelverk kring olika lönestöd för att förenkla för arbetsgivarna.
    Tillväxtverket ska i samråd med Arbetsförmedling och inom ramen för EU:s statsstödsregelverk utarbeta och genomföra ett tvärsektoriellt program med insatser som stimulerar till att fler arbetsintegrerade sociala företag startar och växer och med det antalet sysselsatta.
    Statliga myndigheter har i uppdrag att ställa praktikplatser till förfogande åt Arbetsförmedlingen.
    Ökade möjligheter till anställning inom Samhall.
    Ökade resurser till tolktjänst i arbetslivet
    Men det här räcker inte. Detta måste vara en av de stora jobbfrågorna nästa mandatperiod!
  4. Under mandatperioden har vi genomfört en rad åtgärder för att förbättra den ekonomiska tryggheten för dem som har aktivitetsersättning eller sjukersättning. Exempelvis har skatten sänkts och vi har genomfört flera ekonomiska förstärkningar för de med sjuk- och aktivitetsersättning genom att höja den inkomstrelaterade ersättningen, garantinivån och bostadstillägget. Vi har förstärkt stödet och möjligheten för den som vill pröva jobb eller studier. Inspektionen för socialförsäkringen har fått i uppdrag att utvärdera steglös avräkning vid sjukersättning. Utvärderingen kommer vara underlag för det fortsatta arbetet att skapa möjligheter för människor att pröva studier eller arbete.
  5. Det är viktigt att alla kommuner tar sina uppgifter för medborgarna på allvar. Nationellt vill vi se till att kommunerna kan klara den uppgiften ekonomiskt, bl.a. genom stärkta generella statsbidrag och överenskommelser. I vissa fall kan vi även tänka oss införa eller öka sanktioner när det är uppenbart att kommuner generellt undgår sitt ansvar.
  6. Det är att den som har en funktionsnedsättning kan leva i vårt land på jämlika villkor som alla andra. I FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning talas det om Lika möjligheter till faktiskt och fullständigt deltagande i samhället.
    För oss innebär det att alla människor, utifrån sina egna förutsättningar, ges möjlighet att aktivt delta i samhällslivet och har möjlighet till självbestämmande i så stor utsträckning som möjligt. För att klara det behöver samhället bli universellt utformat från början där mångfalden av behov tas tillvara, att hinder för delaktighet identifieras, åtgärdas och undanröjs och att individuella stöd och lösningar som stärker delaktigheten för den enskilde utvecklas.

Moderaternas logotyp

Camilla Waltersson Grönvall – Moderaterna

  1. Vi värnar assistansreformen och människors rätt att leva självständiga liv. Under mandatperioden har fler blivit nekade assistans. Därför finns anledning att se över lagstiftningen, och det är bra att LSS-utredningen tar itu med detta.
  2. En nedmontering är självklart inte förenligt med rätten till fri rörlighet och deltagande i samhället. Alla som har behov av assistans ska få den hjälp de behöver.
  3. Utbudet av arbete, sysselsättning och hjälpmedel behöver bli mer varierat och anpassat till de individuella behov som finns. De subventionerade anställningar som är riktade till personer med funktionsnedsättning bör förenklas så att det blir lättare att finna, få och behålla ett arbete. De stöd som finns i dag bör ersättas med två: lönestöd för utveckling och lönestöd för trygghet. Lönestöd för utveckling syftar till att ge möjlighet för individer att utveckla sin arbetsförmåga under maximalt två år, medan lönestöd för trygghet ska vara till för personer med mer varaktiga behov av stöd.
  4. Vi tror på ett Sverige där alla ges trygghet och möjlighet att bidra. Socialförsäkringssystemet är en viktig del av denna trygghet. Sjuk- och aktivitetsersättningen har två syften: dels att ge en grundläggande ekonomisk trygghet för människor med långvarig nedsättning av arbetsförmågan och dels att aldrig ge upp hoppet om att en individ någon gång ska kunna utföra någon form av arbete eller habilitering/rehabilitering. Vi anser att det är viktigt att beakta båda dessa syften när man diskuterar förändringar av dagens system.
  5. Bostadsmarknaden fungerar dåligt och behöver reformeras i grunden. Bostadsbristen är stor i många delar av landet. Ibostadsmarknadsenkäten 2018 uppgav 169 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Vi ser allvarligt på detta. Regler som i onödan försenar och fördyrar byggande behöver ändras för att fler bostäder och olika typer av boendeformer ska kunna komma till stånd.
  6. Full delaktighet handlar om att man inte begränsas från att delta i olika sammanhang – faktiskt delaktighet handlar om att man har möjlighet att påverka.

 

Anna Borgs – Moderaterna Stockholms stad och län

  1. Vi vill säkerställa assistansreformens långsiktiga hållbarhet. Detta kräver bl.a. en helhetssyn som ser hela människan, inte enbart ett system. Det kräver därtill att lagar och regelverk ska utformas så att de människor som behöver samhällets stöd allra mest ska få det – funktionshindrade med rätt till personlig assistans. Den lagstiftning som ska tas fram framöver måste vara rättssäker, överblickbar och långsiktig.
  2. Personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att leva självständiga liv. Vi står bakom assistansreformens utgångspunkter att det krävs ett antal grundläggande förutsättningar för att ha rätt till personlig assistans. Nuvarande rättsläge är svåröverblickbart. Ett antal domar från Högsta förvaltningsdomstolen har skapat oro hos människor med funktionshinder och deras anhöriga. Vi förstår den oron. Vi kommer noggrant att analysera de förslag som LSS-utredningen lägger fram. Vi värnar om assistansreformen. Den är i allra högsta grad en viktig frihetsreform.
  3. En viktig del rör nuvarande lagstiftning gällande arbetslivstolkning. Detta är ett ansvar för samtliga arbetsgivare. Därtill ska landsting och regioner erbjuda viss tolkning inom ramen för vardagstolkningen. Ett förslag som då och då tas upp är ett eventuellt samlat statligt huvudmannaskap för hela tolktjänsten. Detta kräver emellertid ett noga genomarbetat och väl förberett förslag. Dessa förberedelser och underlag saknas för närvarande. Därutöver anser vi att det är helt centralt att kvaliteten och tillgängligheten av t.ex. tolktjänst och bilstödet kontinuerligt och metodiskt följs upp och utvärderas. Bilstödet är avgörande för att personer med funktionsnedsättning som har behov av detta stöd ska kunna ta sig till och från sitt arbete. Detta är ett stöd som vi menar utgör en viktig del i en konsekvent förd arbetslinje.
  4. Vi strävar efter att alltid föra en konsekvent arbetslinje. En arbetslinje som innebär att det alltid ska löna sig att arbeta om man har viss arbetsförmåga. Finns det för närvarande ingen arbetsförmåga alls så är det viktigt att i första hand ge stöd och hjälp för att kunna komma tillbaka i arbetslivet igen om det är möjligt. Om det inte går ska man ha rimligt ekonomiskt stöd och hjälp.
  5. Vi utgår när våra förslag ska utformas från definitionen av begreppet universellt utformat samhälle i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att produkter, miljöer, program och tjänster ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.
  6. Den långsiktiga visionen ska vara att alla människor oavsett bakgrund och förutsättningar kan nå full delaktighet, självbestämmande och jämlikhet utifrån sina egna förutsättningar. Personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att leva självständiga liv. Alliansregeringen beslutade att underteckna Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedställning år 2007 bl.a. med tanke på betydelsen av alla människors rätt till delaktighet.

Sofia Höglund, Moderaterna i Stockholms Stad

  1. Syftet med LSS ska vara att garantera att personer med omfattande och varaktiga funktionshinder får stöd som kan undanröja svårigheter i vardagen. Stödet ska fortsatt hjälpa människor med funktionsnedsättning att i så stor utsträckning som möjligt leva friare och mer självständiga liv.
    Assistansreformen, som den borgerliga regeringen införde 1994, har varit avgörande för många människor. Det är en reform vi vill värna. Dessvärre ser vi att fusk och missbruk förekommer. Det är en ohållbar utveckling som riskerar reformens långsiktiga legitimitet. Detta måste motverkas med all kraft. Likvärdigheten i biståndsbedömningen för LSS måste dessutom stärkas. Detta genom att ansvaret för biståndsbedömningen överförs från stadsdelsnämnderna till socialnämnden. Vilket stöd du får ska inte avgöras av var i staden du råkar bo.
  2. En generell nedmontering av den personliga assistansen är givetvis inte förenlig med att säkra rätten till ett fritt deltagande i samhället.
    Personlig assistans ska ges till dem som är i absolut behov av detta stöd – de med mest omfattande behov ska också få mest omfattande stöd och hjälp. Vi vill att den som behöver stöd och hjälp, i större utsträckning, ska ges möjlighet att välja och ha inflytande över vem som ska utföra vård-, rehabiliterings-, och stödinsatser, liksom utformningen av dessa insatser. Alla människors behov och preferenser ser mycket olika ut och den personliga assistansen måste därmed också utgå ifrån var enskild individs egna behov och intressen.
  3. Alla i Sverige ska ha möjlighet att delta i samhället utifrån just sina förutsättningar. Den som har en funktionsnedsättning ska också kunna vara en del av samhällsgemenskapen genom utbildning, arbete och sysselsättning efter just sin individuella förmåga. Därför måste utbudet av arbete och sysselsättning bli mer varierat och anpassat till de individuella behov och önskemål som finns. Mot denna bakgrund är det positivt att se över hur man ytterligare skulle kunna stärka individers inflytande över sin egen tillvaro, exempelvis genom att möjliggöra för människor att lägga verksamhetspengen på valfri arbetsplats. Det centrala är och kommer vara att verka för att stärka den enskildes makt och inflytande över sin tillvaro.
    Utöver detta ska Stockholms stad  fortsätta arbeta aktivt för att skapa en alltmer inkluderande arbetsmarknad och anställa fler personer med funktionsnedsättning. Arbetsplatser ska anpassas så att personer med funktionsnedsättningar blir delaktiga och ges förutsättningar att utföra serviceuppgifter på arbetsplatser. Arbetet ges antingen som en anpassad anställning eller som en utflyttad daglig verksamhet. Den studerande ska genom utbildning och de möjligheter som erbjuds på ett strukturerat sätt slussas in på den kommande arbetsplatsen. Arbetet som sker inom ramen för ALFA ska permanentas under arbetsmarknadsnämnden.
    Deltagarna i daglig verksamhet ska ges möjlighet till kontakter med den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsnämnden ska samarbeta med stadsdelsnämnderna i syfte att visa vägar till arbete. Incitamenten för att gå från daglig verksamhet till den ordinarie arbetsmarknaden ska utredas och stärkas. Daglig verksamhet med inriktning mot IT ska inrättas för att möta människor som kan använda sig av IT-baserade verktyg för arbetsträning och för att stärka sina arbetsfärdigheter. Satsningen på visstidsanställningar för personer med funktionsnedsättning ska fortsätta.
  4. Givetvis ska den som är beroende av socialförsäkringar för sin försörjning kunna leva av den ersättning personen i fråga får ut. En grundstomme i vårt välfärdssamhälle är att alla människor ska kunna få sina mest grundläggande behov tillgodosedda – och detta gäller givetvis oavsett vem man är eller om man lever med eller utan en funktionsnedsättning. På samma sätt ser vi också ett stort värde i att alla, oavsett vem man är, ges möjlighet att bidra utifrån just sina egna förutsättningar. Därför bör det från politiskt håll talas ännu mer om hur vi får en mer inkluderande arbetsmarknad och om hur fler personer med funktionsnedsättning kan komma i jobb och bidra. Det som ska eftersträvas är att så många människor som möjligt får en ekonomi att leva av som de själva varit med och bidragit till att tjäna ihop.
  5. Stockholm ska vara världens mest tillgängliga huvudstad. Staden ska fortsätta sitt arbete med att avskaffa kvarstående enkelt avhjälpta hinder och öka såväl den fysiska tillgängligheten som tillgängligheten och delaktigheten i samhället i stort. I samband med större bostadsexploateringsprojekt ska inriktningen vara att projekten ska innehålla en andel om minst fem procent lägenheter för särskilt boende med prioriterad inriktning boenden för personer med funktionsnedsättningar.
    Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt att själva välja boende och korttidsboende samt utförare av daglig verksamhet, hemtjänst, ledsagning, avlösning och personlig assistans. Även om det sagt så tåls det att upprepas – fokuset på den enskilda människan och dennes individuella behov och önskemål, måste stärkas.
  6. Full och faktisk delaktighet innebär att alla människor ges chansen att vara en del av samhällsgemenskapen och bidra med kunskaper och kompetens utifrån sina egna, individuella förutsättningar. Det kan handla om att ha möjlighet att skaffa ett jobb men också om att välja sitt boende eller ges möjlighet att bo tillsammans med sin partner.

 

Centerpartiets logotyp

Joakim Aspeheim – Centerpartiet, Stockholms stad

  1. Genom att ge den högsta politiska prioritet. Personer med funktionsnedsättning ska ha rätten att kunna leva som andra så långt det är möjligt. Utgångspunkten måste vara att den som är i behov av assistans ska få det. En funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för människor som vill utbilda sig, jobba, ha en aktiv fritid eller engagera sig i samhället. Centerpartiet går till val på att stärka den personliga assistansen, öka möjligheterna till sysselsättning och utbildning samt att öka valfriheten för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det är en politik för frihet och medmänsklighet som för Sverige framåt.
  2. Att försämra assistansen för människor med behov är inte förenligt med detta, framförallt är det inte förenligt med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
  3. Genom att få fler arbetsgivare att visa intresse och ge fler människor chansen. Ofta finns en rädsla hos arbetsgivare att göra fel samtidigt som intresset att anställa finns. I Stockholm driver vi på för den internationellt beprövade SE-metoden, Supported Employment för att förbättra för funktionshindrades delaktighet i arbetslivet. Metoden bygger på att arbetsplatser tar emot individer med funktionsvariation utan att tidskrävande utredningar behöver göras innan mottagandet sker. Istället sker anpassningsbehov successivt på arbetsplatsen vilket innebär en kortare väg till arbetslivet.
  4. Centerpartiets utgångspunkt är att alla som kan bidra till samhälle genom jobb ska få möjlighet att göra det. Men många av dem som i dag får så kallad aktivitetsersättning från Försäkringskassan har så allvarliga funktionsnedsättningar att de inte har någon möjlighet att jobba. Dessa personer lever i dag med mycket små marginaler. Därför vill vi se över möjligheten att ge denna grupp en ny typ av ersättning – samhällslön – livet ut.
  5. Vi vill höja bostadsanpassningsbidraget för att förbättra för personer med funktionsnedsättning att ansöka om bidrag för anpassning av sin bostad. Därutöver krävs mer förståelse och kunskap vid nybyggnation om hur olika situationer ser ut för personer med funktionsnedsättning.
  6. Att känna friheten att fullt ut kunna delta på sina egna villkor. Synen på att människor vill och kan bidra i samhället måste prägla all politik. Det handlar helt enkelt om att rensa bort hinder som skapar ojämlikhet.

 

Liberalernas logotyp

Malin Strid, Liberalerna

  1. LSS och rätten till personlig assistans måste räddas kort sikt och utvecklas på lång sikt. På kort sikt handlar det framförallt om att de som sedan 2016 nekats eller fått assistans neddragen måste få en ny chans, och det är bråttom. Lagen behöver göras om tillfälligt och med förtur, så att det åter anses vara ett grundläggande behov att andas och att äta, så att det ligger till grund för personlig assistans. Den som har en intellektuell funktionsnedsättning och behöver tillsyn och stöd måste kunna få det. Och föräldrar ska inte behöva slita ut sig för att deras barn ska klara sig. Liberalerna lägger 1,5 miljarder extra per år i vår budget för att det ska bli möjligt.
    LSS-reformen behöver utvecklas även på lång sikt. Frihet och delaktighet för personer med omfattande funktionsnedsättningar ska vara i fokus. Vi vill att den enskildas behov ska styra och att staten ska ta fullt ansvar för alla med personlig assistans. Insatskatalogen behöver ses över och bli mer flexibel. Den som behöver mycket stöd behöver ofta många insatser från olika myndigheter. De behöver samarbeta bättre för att varje människa ska få det stöd just hen behöver.
  2.  Det är den inte! Det är bland annat därför som vi i Liberalerna har protesterat kraftigt mot nedmonteringarna. Vi vill utveckla assistansen, inte avveckla den.
  3. Idag finns det många och svåröverblickbara stöd för personer med funktionsnedsättning – så svåra att knappt ens arbetsförmedlingens experter hittar rätt bland dem. Det gör det svårare att få rätt stöd för dem som behöver det. Liberalerna vill ha färre men mer flexibla insatser. Taket i lönebidraget ska vara kopplat till prisutvecklingen. Offentliga arbetsgivare bör vara föredömen och arbeta aktivt för att anställa fler med funktionsnedsättning.
  4. I första hand ska vi förstås arbeta för att så många som möjligt ska kunna ha ett jobb och en inkomst. Men vi vill också förbättra ekonomin för dem med låga ersättningsnivåer i sjuk- och aktivitetsersättningen. Man behöver se över flera olika system i ett sammanhang – ersättningsnivån och grundnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen, bostadstillägget och de olika högkostnadsskydden.
  5. Det ska ställas höga krav på tillgänglighet vid ny- och ombyggnation.
  6. Att kunna leva som andra. För politikens del handlar det både om att så långt det är möjligt sträva efter tillgänglighet och användbarhet på alla de områden som politiken råder över, och om riktade insatser till dem som behöver det.

 

Vänsterpartiets logotyp

Alexandra Mattsson Åkerström Vänsterpartiet Stockholms stad

  1. För Vänsterpartiet är det prioriterat att värna om LSS och LASS. De nedskärningar som gjorts senaste åren är förfärliga och går tvärtemot hur vi vill se funktionshinderspolitiken i Sverige. Jonas Sjöstedt har vid flera tillfällen lyft detta som ni säkert sett och vårt parti har protesterat mot detta och velat ge Försäkringskassan nya direktiv. Vi kommer fortsätta föra den kampen oavsett hur det går efter valet.
  2. Den är inte förenlig.
  3. Dels har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ansvar här men även kommunen gör mycket aktivt arbete för att få fler människor med funktionsnedsättning i arbete. Vi har haft budgetuppdrag som rör att fler ska gå från daglig verksamhet till arbete och anställt många i kommunens egna verksamheter som tex serviceassistenter och ett eget spår för akademiker. Staden har också ca 6 instanser som arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska komma i arbete, arbetslösheten har också sjunkit i gruppen under de senaste fyra åren. Sedan handlar det också om att se till så att alla som går ut tex särskolegymnasium har en planering vart de ska gå vidare för att undvika fallgropar. Så för oss har detta varit prioriterat och vi ser att kommunen kan bidra med att få fler i sysselsättning.
  4. Vänsterpartiet har i budgetförhandling med regeringen fått igenom en del av våra krav såsom höjd aktivitets och sjukersättning för de som ej kan arbeta, sänkt skatt för desamma och höjning av lönebidraget för att fler ska komma i arbete. Vi har också fått igenom en höjning av grundnivån för sjukersättning. För Vänsterpartiet är ekonomisk jämlikhet den mest prioriterade frågan i årets valrörelse, och den jämlikheten ska också gälla för personer med funktionsnedsättning som har svårare att komma i arbete, kanske inte kan arbeta och har merkostnader.
  5. Ställa krav vid nybyggnad, ha ett bra bostadsanpassningsbidrag och kraftigt bygga ut gruppbostäderna, servicebostäderna och liknande som ju är tillgängliga för de som behöver det.
  6. Att kunna delta i samhället på samma villkor som andra.

 

Miljöpartiets logotyp

Eva Maria Sköld, Miljöpartiet de gröna Stockholms Läns Landsting genom Mattias Kristoffersson Miljöpartiet de grönas riksdagskansli

  1. Assistansen är en otroligt viktig frihetsreform som Miljöpartiet värnar. Vi har länge drivit på för att LSS-lagstiftningen ska förtydligas så att människor får det stöd de behöver och har rätt till, vilket var syftet med LSS från början, innan rättspraxis alltmer kommit att urholka lagens intentioner. Vi vill att vi får en tydlig och förbättrad LSS-lagstiftning på plats, så att lagens intentioner säkras i praktiken. Vi vill återgå till den rättspraxis som gällde innan bland annat domen om egenvård från 2012 kom och att alla varianter av andningshjälp och sondmatning ses som grundläggande behov och därmed ger rätt till personlig assistans. Miljöpartiet vill skjuta till en miljard årligen så att alla personer ska få det stöd de har rätt till.
  2. LSS och personlig assistans är för många en fullständig nödvändighet för att kunna delta i samhället som alla andra. Miljöpartiet har inga ambitioner att nedmontera assistansen, tvärtom vill vi skapa en tydligare och starkare lagstiftning. Därför vill vi att LSS förtydligas, så att alla får det stöd de har rätt till.
  3. Alltför många personer med funktionsnedsättning står idag utan arbete. Här finns mycket mer att göra. Vi vill att Arbetsförmedlingen och lokala startcentraler ska få större möjligheter att hitta flexibla lösningar för personer med nedsatt arbetsförmåga och fler ska kunna få anställning i välfärden. Under vår tid i regering har vi gjort en rad förbättringar av lönestöd för personer med funktionsnedsättning, så att det blir tydligare för arbetsförmedlare, anställda och arbetsgivare vilket stöd som finns och hur det kan användas för att stärka personer med funktionsnedsättnings förankring på arbetsmarknaden. Vi har även tillsatt en utredning som ser över behovet av mer ändamålsenliga och flexibla insatser för dem som har nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning eller sjukdom. Miljöpartiet har länge drivit att införa flexjobb enligt dansk modell, där en person med nedsatt arbetsförmåga ska kunna arbeta 100 % av sin kapacitet, och där staten kompletterar lönen så att den motsvarar en heltidslön.
  4. Vi ser att ekonomin för många personer med funktionsnedsättning är mycket dålig. Detta är något vi behöver förbättra. För de personer som helt saknar arbetsförmåga gäller att säkra att man får ett ekonomiskt stöd som man kan leva på. Vi har i regering vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra för de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Vi har höjt garantiersättningen och sänkt skatten på sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi har höjt bostadstillägget. Vi har även tillfört medel till kommunerna för att de ska kunna höja habiliteringsersättningen, samt gett i uppdrag till LSS-utredningen att se över frågan om habiliteringsersättningen för att göra utformningen av ersättningen mer likformig i kommunerna. Men mer kan göras och här gäller det att vi fortsätter att titta på vilka förbättringar som kan göras.
  5. Tillgängligheten i bostäderna styrs upp i flera regelverk, bland annat plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler. Miljöpartiet har inga förslag på förändringar i regelverk som skulle minska tillgängligheten för funktionshindrade. Miljöpartiet har även drivit på för att regelverket för bostadsbyggnation ska förenklas, för att det ska bli enklare att bygga bostäder och göra dem mer energieffektiva, exempelvis att sätta upp solfångare osv. I detta arbetet har vi varit tydliga med att tillgänglighet och mobilitet är överordnat, inte parkeringsplatser.
  6. Att kunna vara fullt delaktiga i samhällslivet på lika villkor som andra. Detta kräver att samhället anpassas för att alla ska kunna vara delaktiga, både i form av fysisk tillgänglighet, men även genom till exempel personlig assistans och andra insatser inom LSS. Miljöpartiet har tillsammans med Sveriges samlade funktionsrättsrörelse varit drivande i att klassa bristande tillgänglighet som diskriminering i Sverige. Nu gäller att säkerställa att lagen också efterlevs och att Sverige blir tillgängligt i praktiken. Full delaktighet innebär även att säkerställa delaktighet i arbetslivet, mm

 

Kristdemokraternas logotyp

Mejke Runström – Kristdemokraterna Stockholms stadshus

Beträffande LSS:

LSS är den största frihets- och delaktighetsreformen för människor med funktionsnedsättningar som någonsin genomförts i vårt land, och kanske i världen. Reformen drevs igenom av en borgerlig regering och är något vi fortsatt måste värna och vårda. Det handlar om rättigheter och det är angeläget att hålla fast vid att hanteringen av lagarna ska vara rättssäker.

Vänsterregeringen håller sakta men säkert på att smygavveckla LSS reformen. I oktober 2015 var det 16 179 personer som hade beviljat statlig assistansersättning. Fram till dess hade antalet personer hela tiden ökat från det att reformen infördes, men från och med november 2015 minskar antalet. Enligt senast tillgängliga siffror som gäller för juli 2017 hade antalet sjunkit till 15 156 personer. Det är en minskning med mer än 1000 personer på mindre än två år. Nedgången har varit något kraftigare under det andra kvartalet 2017. En genomgång av statistiken för de tre senaste tillgängliga månaderna, visar att antalet minskar med 2,5 person om dagen.

En förklaring är att antalet personer som nybeviljas assistansersättning har minskat drastiskt. Enbart 16 procent av de som ansökte i januari 2017 fick sin ansökan beviljad.

Under 2014 var beviljandegraden 43 procent. Främsta orsaken till den minskade nybeviljningen tycks vara en ny rättstillämpning. En striktare tillämpning som delvis har införts långt efter att den åberopade domen föll. Den striktare rättstillämpningen drabbar även personer som under lång tid har haft assistansersättning. Vid omprövning medför den skapare bedömningen att fler får sitt beslut indraget eller neddraget. Även kommunernas beslut om insatser enligt LSS tycks ha påverkats av den nya rättstillämpningen. Att personer med mycket omfattande stödbehov inte längre får det stöd enligt LSS som var avsikten när lagen infördes 1994 måste åtgärdas omgående. För Kristdemokraterna är det uppenbart att det krävs ändring i lagstiftningen för att stoppa den kraftiga inskränkning som succesivt pågått under de senaste två åren. Vi föreslår därför att riksdagen tillkännage detta till regeringen.

Förutom de akuta förändringar som behövs för att återställa tillämpningen av lagen, anser Kristdemokraterna att utövande av föräldraskap och att arbeta bör ingå i definitionen av de grundläggande behoven. Alla med behov av stödinsatser inom LSS kommer inte kunna blir föräldrar eller kunna arbeta, men för en del skulle det kunna vara möjligt. Att utövande av föräldraskap inte räknas som grundläggande behov, riskerar medföra att någon måste avstå från att vara förälder eller avstå från att vara fullt delaktig som förälder. Det är inte acceptabelt. På samma sätt menar vi att det inte är rimligt att en person som har arbetsförmåga, kanske till och med redan har ett arbete, förhindras från att arbeta på grund av avsaknad av personlig assistans eller annan insats inom LSS, exempelvis ledsagning. Direktiven till den nu pågående utredningen om LSS borde därför få i tilläggsdirektiv att utreda hur de grundläggande behoven kan kompletteras med utövande av föräldraskap och arbete.

Beträffande arbetsmarknaden:

Även om svensk arbetsmarknad idag är mycket stark finns det grupper som ofta inte kommer i beaktande när nyanställningar ska göras. I samhällsdebatten lyfts ofta fram hur nyanlända och ungdomar utan fullständiga gymnasieutbildningar har svårt att komma in på arbetsmarknaden, men i dessa fall ligger nyckeln ofta i ytterligare utbildning och språkträning. Utöver dessa grupper finns också människor med olika former av arbetshinder, såsom exempelvis psykiska, neuropsykiatriska och fysiska funktionsnedsättningar samt personer som av sociala skäl inte ses som intressanta av flertalet arbetsgivare. Det är inte ovanligt att personer med dessa svårigheter återfinns bland de långtidssjukskrivna eller i sjukersättningen. En viktig del i arbetet för att skapa bättre möjligheter och förutsättningar för dessa människor att förbättra sin situation är därför att föra en politik som stödjer och underlättar för dem att få arbeta och bidra efter egen förmåga. Kristdemokraterna bygger ut Samhall och finansierar extra platser 2018-2020, till en kostnad på 190 miljoner per år. Utöver denna satsning lägger Kristdemokraterna 200 miljoner kronor om året 2018-2019 och 250 miljoner kr 2020 på bland annat handledarstöd hos Arbetsintegrerande sociala företag (ASF). Idén med ASF är att ge en långsiktig plats för personer som oftast inte haft ett arbete under mycket lång tid. Många har dåliga erfarenheter av att få delta i ett arbetsmarknadsprojekt på några månader, för att sen återigen hamna i utanförskap eller möjligen delta i ännu ett projekt. Idag finns över 350 Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige som ger cirka 9 000 personer arbete, arbetsträning och rehabiliterande insatser.

Om LAS:

Med ekonomins tvära kast krävs att företagen har god omställningsförmåga. En utebliven order kan med ett penndrag försätta ett annars expanderande och lönsamt företag i kris. Företag måste kunna ställa om och behålla nyckelpersoner vid förändrade villkor för företaget. Annars utgör bristen på flexibilitet ett skäl för många företag att tveka inför att anställa när utsikterna ser ljusare ut. För att främja ett flexiblare arbetsliv där företagen har bättre förutsättningar att hantera dagens förutsättning bör undantagen från turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS) därför utökas till fyra personer oavsett företagets storlek. Det skulle därmed dubblera undantaget från hur det ser ut idag.

Det nuvarande undantaget görs för två anställda i företag med upp till tio anställda och har varit betydelsefullt för företags benägenhet att våga anställa även i tider då konjunkturen kan tyckas bister. Tillsammans med övriga partier i Alliansen vill vi även utöka möjligheterna till provanställning. Idag är den maximala tiden i provanställning sex månader. Vi tror att fler arbetsgivare skulle våga öppna dörren för den som står utan jobb om provanställningen förlängdes från sex till tolv månader.

Om tillgängliga bostäder:

Istället för dyra, generella standardmått i bostadsutformningen bör istället lösningar eftersträvas som anpassas efter individ. Personer med funktionsnedsättningar kan ha olika behov som till och med står i konflikt med varandra, utifrån varierande diagnoser. För att bättre tillmötesgå individuella behov kan en fond skapas för att finansiera tillgänglighetsanpassning av boende. Finansiering av fonden kan göras av byggföretagen utifrån de vinster som ett utökat handlingsutrymme i utformning skapar.

Därmed kan ett flertal fördyrande krav som idag dikterar bostäders utformning avskaffas. Boverket bör i samband med inrättandet av en fond för individuell anpassning av bostäder ges i uppdrag att revidera dagens regler för bostadsutformning i syfte att reducera dem. Uppdraget bör göras i samråd med företrädare från byggbranschen.

Print Friendly, PDF & Email

Text: ingela

Kommentarer är avstängda.