Hög tid att lyfta tillgänglighet igen
Den 28 november höll DHR ett seminarium på temat ”I Framtiden finns inga hinder”. Seminariet hölls i Kulturhuset i Stockholm under ledning av moderator Annika Taesler. Inbjudna var riksdags- och lokalpolitiker, myndigheter och organisationer på samt DHR:s förbundsstyrelse.
– Seminariet gav oss många nya synvinklar som inspirerar, säger DHR:s förbundsordförande Åsa Strahlemo.
Det är lätt att tänka att personer med funktionsnedsättning automatiskt har det sämre i svåra tider, men Margareta Perssons djupdykning i historien visar att det inte är så enkelt. Hon är författare till böckerna ”Gamla synsätt spökar än” och ”Demokratins styvbarn”, och var en av seminariets talare.
– Civilsamhället har historiskt varit avgörande för utvecklingen av personer med funktionsnedsättnings rättigheter. Det viktiga arbetet fortsätter även i dag, säger Margareta.
Trots fattigdomen i början av 1800-talet började döva och blinda personer få undervisning. Den kostsamma assistansreformen genomfördes när den svenska ekonomin var i fritt fall. Nu lever vi åter i en orolig tid så låt oss se vilka positiva effekter det för med sig.
– Viljan att göra rätt är stor, men kompetensen är generellt för dålig. Vi i DHR finns i hela landet och hjälper gärna till som ett bollplank. Jag tror på samarbeten, sa förbundsordförande Åsa Strahlemo under paneldebatten.
Tillgänglighetsexperten i stadsplanering, Thomas Wilhem, sa bland annat att gapet är för stort mellan praktisk tillgänglighet och fina ord i dokument och strategier.
Panelens tredje deltagare var Malin Ekman Aldén, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet.
– Det saknas en del regelverk i Sverige. Kunskaperna brister ofta i kommunerna. Jag önskar att alla tryggt ska kunna leva sitt liv som man tänkt sig, sa Malin Ekman Aldén.
Thomas Wilhelm är en erfaren stadsplanerare med specialisering inom tillgänglighet och användbarhet för personer med olika funktionsnedsättningar. Hans arbetslivserfarenhet sträcker sig över 25 år. Thomas är även aktiv som styrelseledamot i Svenska Parasportförbundet. Hans föredrag om Paralympics betydelse för att tillgängliggöra ett samhället handlade om att ett stort idrottsevenemang kan fungera som en katalysator för ökad tillgänglighet.
– Kollektivtrafik, boende, kultur, turistmål samt fritid och rekreation, allt måste tillgängliggöras. Om Paralympics arrangeras i Sverige måste vi ta ett helhetsgrepp. Det handlar inte bara om arenorna för idrott, sa han och gav positiva exempel från exempelvis Barcelona och Vancouver.
Seminariet avslutades med att Helen Hallbäck, utbildningsansvarig på Permobil, berättade om hur våra rörelsebehov och framtida hjälpmedel kan utvecklas. Förståelsen för användares behov är en stor del av Svenska Permobils framgångsfaktor. Varje permobil tillverkas för en speciell person.
– Alla människor har rätt att få sin funktionsnedsättning kompenserad så långt det är möjligt av hjälpmedel, sa Helen.
Det återstår fortfarande hinder i samhället att ta sig förbi innan det blir helt tillgängligt. Även om viljan finns, så saknas det kunskap. Ett föråldrat synsätt på hur man löser tillgänglighetsfrågor verkar också dröja sig kvar bland beslutsfattarna. Det finns behov för en ökad dialog mellan de som fattar besluten och de som får leva med dem och goda konkreta exempel på sådant som redan gjorts.
Hela seminariet sammanfattades av FridaRit som satte diskussionen på pränt med sina levande teckningar.