Vi tar ställning till förbundsstyrelsens förslag och vi skriver motioner i angelägna frågor och föreslår förändringar. Men vi upplever att det finns en tröghet hos förbundet att vilja förändra något. Som om våra åratals erfarenheter mellan förbundsmötena inte har styrkan att bli en påverkande kraft i frågor som gäller organisationen och verksamheten. Att inom ramen för nuvarande organisation kunna pröva hur vi passar in i det moderna samhälle som nu snabbt växer fram, är inte möjligt utan att vi eftertänksamt förändrar vår organisation. Vi vill regelmässigt kämpa för att kunna behålla en verksamhet i avdelningar som inte längre kan bedriva egna aktiviteter. Utan tillförsel av ännu oprövade initiativ kan vi om några år stå kvar på en förminskad plattform där idévindarna upphört att blåsa liv i verksamheten.
När nu förbundet utifrån sin alltmer sviktande grund föreslår att en rejäl översyn görs av vår organisation och dess förutsättningar, ser vi det som en nödvändighet. Motioner och förslag om en genomlysning av DHR:s svårigheter och styrkor måste få ett stort genomslag på förbundsmötets diskussioner. Efter ett positivt beslut måste en förnyelsegrupp tillsättas med egna och externa krafter. Den ska förutsättningslöst granska DHR:s organisation, roll och möjligheter att verka i ett möjligt sammanhang med färre eller fler medlemmar. Vi inser förstås att de ekonomiska frågorna för förbundet och villkoren för statsbidrag blir ett hinder att överbrygga. Men vill vi förändra något kräver det också något av oss.
/ Gunder Wåhlberg, oktober 2020