Tillgänglighet

»Min hyresvärd har byggt ett stort gupp precis utanför entrén. Som den rullstolsanvändare jag är, kommer jag inte ut eftersom jag inte ta mig förbi guppet. Vad ska jag göra?«

Svar: Det bästa är att vända sig till hyresvärden direkt och berätta vilka problem vägguppet ger upphov till. Hänvisa till Boverkets byggregler om meningsfull utevistelse och påpeka att du kanske inte kan nå varken tvättstuga eller miljöstation – som också beskrivs i Boverkets byggregler. Angående brandskydd finns regler gällande att man ska kunna nå en säker plats då vägguppet kan vara i vägen. Andra tänkbara lösningar är hyresnämnden alternativt bostadsrättsnämnden för att få fler råd eller anmäla.

»Svårt att komma fram på gator grund av snön?«

Svar: Det du själv kan göra är att ta reda på vem som ansvarar för gatan där du bor. Det kan till exempel vara din kommun. Hör av dig med ett mejl eller ring och påtala problemet.

Hjälpmedel

»Mitt landsting har gett mig ett hjälpmedel som är helt undermåligt för mina behov. Hur kan jag lösa det?«

Svar: Ett beslut om hjälpmedel kan inte överklagas, som ett förvaltningsärende kan. Det gäller alltså att du är väl förberedd och har ett batteri med bra argument innan du träffar din arbetsterapeut eller sjukgymnast. Du kan överklaga genom så kallat kommunal- eller landstingsbesvär. Det förutsätter att det är något i handläggningen av ärendet som är fel. Du kan begära ny handläggare eller sjukgymnast/arbetsterapeut. Regleras hjälpmedelsfrågan av landstinget kan du också vända dig till patientnämnden. Hjälpmedelsfrågan är komplicerad eftersom den kan regleras på kommunal-, landstings eller regionförbundsnivå. I lagrum är det inte heller definierat exakt vad ett hjälpmedel är. Eventuella kostnader för hjälpmedel varierar kraftigt i landet.

»Jag vill ha ett hjälpmedel som känns enkelt att färdas i. Mitt landsting rekommenderar en el-scooter. Hur fungerar den?«

Svar: Tänk till två gånger innan du väljer en el-scooter! Ditt hjälpmedel ska ju vara förskrivet utefter dina behov. El-scootern klassas som ett utomhushjälpmedel och ofta är det förbjudet att använda den i kollektivtrafik eller på tåg. Det kan dessutom vara svårt att i en mindre matbutik manövrera med en el-scooter. Så – tänk igenom ditt val ordentligt och fråga din arbetsterapeut!

Resa, Flexjobb och hemtjänst

»Jag ska ut och resa och jag har personlig assistans. Är det något jag måste tänka på då?«

Svar: Du kan ta med dig din/dina personliga assistenter när du ska ut och resa. Du kan också anställa en personlig assistent i landet där du vistas. Anställer gör du själv eller via din svenska assistanssamordnare. Du måste kunna visa underlag på detta till Försäkringskassan eller kommunen. Skatt och redovisning sker på samma sätt som i Sverige. Anställs din personliga assistent lokalt är det aktuella skatteregler i det landet du är i för assistenten. Det går att behålla assistansersättningen i ett år vid vistelse i ett EES-land, men inte om du arbetar där. Vid vistelse i ett land utanför EES får du däremot behålla assistansersättningen i sex månader, oavsett om du arbetar i landet eller inte. Den personliga assistentens arbetstider ska naturligtvis följa arbetstidslagen.

»Jag hör mycket om Flexjobb. Är det samma sak som lönebidrag?«

Svar: Nej, flexjobb och lönebidrag är inte samma sak. Lönebidrag är en subventionerad anställning som Arbetsförmedlingen kan erbjuda personer med funktionsnedsättning med en nedsatt arbetsförmåga kopplad till specifikt arbete. Flexjobb är en reform som funnits i olika stadier i Danmark (på danska heter det fleksjob). Grundtanken med flexjobb är att en person med en nedsatt arbetsförmåga får en heltidslön och de timmar som personen inte arbetar subventioneras av staten till arbetsgivaren. Reformen har skurits ned i Danmark och det är oklart hur flexjobb ska se ut i Sverige. I januari 2017 tillsatte regeringen en utredning om flexjobb i Sverige. Utredningen blev klar i mars 2018, och finns att läsa här.

»Jag vill åka till min sommarstuga i en annan kommun i Sverige. Hemma i min bostad har jag hemtjänst. Kan jag få hemtjänst i sommarstugan?«

Svar: Din bosättningskommun (oftast den kommun där du är folkbokförd) har ansvar för att du får din beviljade personliga service, var du än är i Sverige. Detta gäller maximalt sex månader. Har du anmält till din bosättningskommun att du kommer vara i din sommarstuga är din bosättningskommun ansvarig att i egen regi, eller att ge uppdrag till utförare eller till vistelsekommunen, att utföra hemtjänst för dig.

»Jag är nygift och i samband med det har mina hemtjänsttimmar drastiskt dragits ned. Hur kan detta vara möjligt?«

Svar: Många kommuner refererar till äktenskapslagen §2 som enligt deras vägledningar ska tolkas som att makarna som en enhet har ansvar för att vårda ett hem. Här kan du referera till Artikel 22 – Respekt för privatlivet, i FNs konvention om rättigheter för personer med nedsatt rörelseförmåga, som bland mycket annat säger att man inte får utsättas för (godtyckligt) intrång i privat-, eller familjelivet. Att ena maken måste göra alla hemmasysslor är naturligtvis inte berikande för äktenskapet och detta måste kommunen ställas till svars för.

Frågor om ekonomi

» Är det sant att handikappersättningen ska tas bort?«

Svar: Nej, det är inte sant. Det man från staten vill, är att göra handikappersättningen till en renodlad merkostnadsersättning, alltså en ersättning för merkostnader som kommer av din funktionsnedsättning. Man menar att de ”hjälpbehov” som i dag är bidragsgrundande i handikappersättningen kan transformeras till merkostnader (för hjälp i den dagliga livsföringen). Tänk till exempel hjälpbehov som att byta en glödlampa, som nu kan bli en merkostnad eftersom du till exempel kan köpa denna tjänst via pensionärspoolen.

Istället för dagens tre nivåer av ersättning i handikappersättning ska den renodlade merkostnadsersättningen ha fem nivåer, både lägre och högre nivåer än i dag.

”Jag är användare av rullstol. Hur mycket handikappersättning kan jag få?«

Svar: Det är inte din funktionsnedsättning som styr handikappersättningen, det är de behov som funktionsnedsättningen medför. Du kan få ersättning för hjälpbehov och/eller merkostnader.

Hjälpbehov är hjälp av närstående med hygien, bädda sängen, mat eller eventuell medicinering. För hjälpbehov behöver du ha det minst två timmar per dag.

Merkostnader är de extra kostnader som din funktionsnedsättning medför. Till exempel att din bostad behöver vara större. Merkostnaden är då den kostnaden som de extra kvadratmeterna kostar i hyra. Samtliga merkostnader måste nå minst cirka 12 700 kronor per år för att du ska beviljas handikappersättning. Kostnaderna får inte vara subventionerade på annat sätt som till exempel Bilstödets grundbidrag – då måste värdet av det först dras bort.
Handikappersättning ges på tre nivåer och betalas ut per månad.

På Försäkringskassan/handikappersättning kan du läsa mer om handikappersättning och om hur du ansöker.

Som medlem i DHR kan du få ett faktablad och en checklista för hur du ska tänka inför att du ska söka handikappersättning.

»Jag vill börja studera, men klarar inte att studera 100 procent. Får jag lägre studiestöd och studielån av CSN då?«

Svar: Nej, CSN tar hänsyn till din funktionsnedsättning för studier på 50 procent eller mer. Studerar du till exempel 75 procent kan du få medel för 100 procent om din funktionsnedsättning medför att du måste studera i ett lägre tempo. CSN gör en individuell prövning i varje enskilt fall. Du behöver läkarintyg som styrker din funktionsnedsättning. Läs mer på CSN:s webbplats

Ta också en dialog med en studievägledare för att lägga upp din studiesituation på bästa sätt.

»Jag har inte råd på egen hand att gå till tandläkaren. Finns det stöd? «

Svar: Det finns två olika tandvårdsstöd – ett statligt och ett landstingsfinansierat. Om det statliga tandvårdsstödet kan du läsa på Försäkringskassan/statligt tandvårdsstöd. Om det landstingsfinansierade tandvårdsstödet kan du läsa på 1177 Vårdguiden/tandvård om man har en funktionsnedsättning.

Behöver du förebyggande tandvård finns ett särskilt tandvårdsbidrag som ger dig 600 kronor/halvår för tankläkarbesök. Läs mer om det särskilda tandvårdsstödet på Försäkringskassan/särskilt tandvårdsbidrag.

Läs mer på 1177 Vårdguiden/tandvård om man har stort omvårdnadsbehov i det dagliga livet.

»Min pension är inte så hög och jag känner att jag knappt har råd med min mat. Hur kan jag lösa detta?«

Svar: Det finns bostadstillägg för pensionärer, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. För att kunna få bostadstillägg för pensionärer måste samtliga pensioner tas ut och inkomsterna (pensionen) får inte överstiga 13 000 kronor efter skatteavdrag. Din bostad räknas inte som eget kapital i beräkningen.

När din hyra är betald och om du inte har mer än 5 400 kronor över (4 400 kronor för sambo eller make/maka) ges särskilt bostadstillägg. Denna ersättning garanterar att du når skälig levnadsnivå, alltså 5 400 kronor när din hyra är betald. Äldreförsörjningsstöd gör ungefär detsamma som särskilt bostadstillägg, men kan ges till personer som totalt saknar ålderspension.

»Jag ska flytta och då måste jag ansöka om bostadsanpassningsbidrag i en ny kommun. Hur gör jag då?«

Svar: Du gör på samma sätt som alltid. Du ansöker till kommunen med ett bifogat intyg från förslagsvis läkare som styrker ditt behov av anpassning. Sedan är det en handläggare som arbetar med ditt ärende.
Vid flytt är det många gånger svårare att få bostadsanpassningsbidrag, eftersom den bostad du flyttar till ska anses som ett bra val i förhållande till vad marknaden erbjuder. Det finns inget maxbelopp för bostadsanpassningsbidrag, och inte heller spelar det någon roll hur många gånger du fått bostadsanpassningsbidrag innan.

Har du fler funderingar – på Bostadscenter finns mycket matnyttigt: www.bostadscenter.se.