Här har vi samlat de vanligaste frågorna vi får. Scrolla neråt och se om din fråga finns där. Under varje fråga ser du svaret. Hittar du inte svar på just din fråga är du välkommen att mejla fragadhr@dhr.se.
Har du frågor om ditt medlemskap? Vänd dig till medlemsservice via medlem@dhr.se
Tillgänglighet
»Min hyresvärd har byggt ett stort gupp precis utanför entrén. Som den rullstolsanvändare jag är, kommer jag inte ut eftersom jag inte tar mig förbi guppet. Vad ska jag göra?«
Svar: Det bästa är att vända sig till hyresvärden direkt och berätta vilka problem vägguppet ger upphov till. Hänvisa till Boverkets byggregler om meningsfull utevistelse och påpeka att du kanske inte kan nå varken tvättstuga eller miljöstation – som också beskrivs i Boverkets byggregler. Angående brandskydd finns regler gällande att man ska kunna nå en säker plats. Då kan vägguppet kan vara i vägen.
Du kan även vända dig till hyresnämnden alternativt bostadsrättsnämnden för att få fler råd eller anmäla.
»Svårt att komma fram på gator grund av snön?«
Svar: Det du själv kan göra är att ta reda på vem som ansvarar för gatan där du bor. Det kan till exempel vara din kommun. Hör av dig med ett mejl eller ring och påtala problemet.
Hjälpmedel
»Mitt landsting har gett mig ett hjälpmedel som är helt undermåligt för mina behov. Hur kan jag lösa det?«
Svar: Ett beslut om hjälpmedel kan inte överklagas, som ett förvaltningsärende kan. Det gäller alltså att du är väl förberedd och har ett batteri med bra argument innan du träffar din arbetsterapeut eller sjukgymnast. Du kan överklaga genom så kallat kommunal- eller landstingsbesvär. Det förutsätter att det är något i handläggningen av ärendet som är fel. Du kan begära ny handläggare eller sjukgymnast/arbetsterapeut. Regleras hjälpmedelsfrågan av landstinget kan du också vända dig till patientnämnden. Hjälpmedelsfrågan är komplicerad eftersom den kan regleras på kommunal-, landstings eller regionförbundsnivå. I lagrum är det inte heller definierat exakt vad ett hjälpmedel är. Eventuella kostnader för hjälpmedel varierar kraftigt i landet.
»Jag vill ha ett hjälpmedel som känns enkelt att färdas i. Mitt landsting rekommenderar en el-scooter. Hur fungerar den?«
Svar: Tänk till två gånger innan du väljer en el-scooter! Ditt hjälpmedel ska ju vara förskrivet utefter dina behov. El-scootern klassas som ett utomhushjälpmedel och ofta är det förbjudet att använda den i kollektivtrafik eller på tåg. Det kan dessutom vara svårt att i en mindre matbutik manövrera med en el-scooter. Så – tänk igenom ditt val ordentligt och fråga din arbetsterapeut!
Resa och hemtjänst
»Jag ska ut och resa och jag har personlig assistans. Är det något jag måste tänka på då?«
Svar: Du kan ta med dig din/dina personliga assistenter när du ska ut och resa. Du kan också anställa en personlig assistent i landet där du vistas. Anställer gör du själv eller via din svenska assistanssamordnare. Du måste kunna visa underlag på detta till Försäkringskassan eller kommunen. Skatt och redovisning sker på samma sätt som i Sverige. Anställs din personliga assistent lokalt är det aktuella skatteregler i det landet du är i för assistenten. Det går att behålla assistansersättningen i ett år vid vistelse i ett EES-land, men inte om du arbetar där. Vid vistelse i ett land utanför EES får du däremot behålla assistansersättningen i sex månader, oavsett om du arbetar i landet eller inte. Den personliga assistentens arbetstider ska naturligtvis följa arbetstidslagen.
»Jag vill åka till min sommarstuga i en annan kommun i Sverige. Hemma i min bostad har jag hemtjänst. Kan jag få hemtjänst i sommarstugan?«
Svar: Din bosättningskommun (oftast den kommun där du är folkbokförd) har ansvar för att du får din beviljade personliga service, var du än är i Sverige. Detta gäller maximalt sex månader. Har du anmält till din bosättningskommun att du kommer vara i din sommarstuga är din bosättningskommun ansvarig att i egen regi, eller att ge uppdrag till utförare eller till vistelsekommunen, att utföra hemtjänst för dig.
»Jag är nygift och i samband med det har mina hemtjänsttimmar drastiskt dragits ned. Hur kan detta vara möjligt?«
Svar: Många kommuner refererar till äktenskapslagen §2 som enligt deras vägledningar ska tolkas som att makarna som en enhet har ansvar för att vårda ett hem. Här kan du referera till Artikel 22 – Respekt för privatlivet, i FNs konvention om rättigheter för personer med nedsatt rörelseförmåga, som bland mycket annat säger att man inte får utsättas för (godtyckligt) intrång i privat-, eller familjelivet. Att ena maken måste göra alla hemmasysslor är naturligtvis inte berikande för äktenskapet och detta måste kommunen ställas till svars för.
Frågor om ekonomi
»Jag vill börja studera, men klarar inte att studera 100 procent. Får jag lägre studiestöd och studielån av CSN då?«
Svar: Nej, CSN tar hänsyn till din funktionsnedsättning för studier på 50 procent eller mer. Studerar du till exempel 75 procent kan du få medel för 100 procent om din funktionsnedsättning medför att du måste studera i ett lägre tempo. CSN gör en individuell prövning i varje enskilt fall. Du behöver läkarintyg som styrker din funktionsnedsättning. Läs mer på CSN:s webbplats
Ta också en dialog med en studievägledare för att lägga upp din studiesituation på bästa sätt.
»Jag har inte råd att gå till tandläkaren. Finns det stöd? «
Svar: Det finns två olika tandvårdsstöd – ett statligt och ett landstingsfinansierat. Om det statliga tandvårdsstödet kan du läsa på Försäkringskassan/statligt tandvårdsstöd. Om det landstingsfinansierade tandvårdsstödet kan du läsa på 1177 Vårdguiden/tandvård om man har en funktionsnedsättning.
Behöver du förebyggande tandvård finns ett särskilt tandvårdsbidrag som ger dig 600 kronor/halvår för tandläkarbesök. Läs mer om det särskilda tandvårdsstödet på Försäkringskassan/särskilt tandvårdsbidrag.
Läs mer på 1177 Vårdguiden/tandvård om man har stort omvårdnadsbehov i det dagliga livet.
»Jag ska flytta och då måste jag ansöka om bostadsanpassningsbidrag i en ny kommun. Hur gör jag då?«
Svar: Ansök till kommunen med ett bifogat intyg från förslagsvis läkare som styrker ditt behov av anpassning. Sedan hanterar en handläggare ditt ärende.
Vid flytt är det många gånger svårare att få bostadsanpassningsbidrag, eftersom den bostad du flyttar till ska anses som ett bra val i förhållande till vad marknaden erbjuder. Det finns inget maxbelopp för bostadsanpassningsbidrag och det spelar ingen roll hur många gånger du fått bostadsanpassningsbidrag innan.
På www.bostadscenter.se kan du läsa mer om bostadsanpassningsbidrag.