Bestämma över sitt liv

De flesta ser det som självklart att de får bestämma var de vill bo och med vem. Likaså att delta på lika villkor i samhällslivet, utbilda sig, arbeta och kunna röra sig som man vill. För att det ska gälla alla människor krävs individuella stöd för att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva fritt och jämlikt. Som att en assistansanvändare själv ska kunna bestämma rekrytering, arbetsledning, kompetensutveckling och annat som rör dennes personliga assistenter. Eller att bostadsorten och ekonomin inte ska styra hjälpmedelstillgången. Likaså att personer med nedsatt rörelseförmåga har rätt till habilitering och rehabilitering efter sina behov under hela livet, oavsett bostadsort.

Vår utgångspunkt för det rättighetspolitiska arbetet är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillsammans med de globala målen i Agenda 2030.

Vi kopplar samman konventionens artiklar och de globala målen i Agenda 2030 för att det skapar samband och begriplighet, samt utökar användningen av bägge tillsammans.

Nio av de globala målen har direkt koppling till konventionens rättighetsartiklar. Vi har valt ut 13 artiklar som illustrerats i samma manér som målen är illustrerade för att på ett enklare vis förstå kopplingen. Vi kallar dem för Rättighetsikoner.

Klicka på bilden ovan för att komma till Rättighetsikonerna som är fria att ladda ner och använda.

För mer information kontakta ombudsman: Karolina Celinska tel: 08-685 80 34

Är det värdigt en demokrati?

Inför MR-dagarna i Göteborg i december 2021 gjorde DHR en rapport baserad på fyra enkätfrågor om delaktighet och representativitet. 100 personer svarade på enkäten.

Ett knappt åtta minuter långt filmat samtal mellan Åsa Strahlemo, förbundsordförande, och Karolina Celinska, rättighetspolitisk samordnare, sammanfattar rapportens innehåll.

Klicka på bilden för att se filmen.

Rapporten finns att läsa här.

Diskriminering

Fortfarande finns lagar som diskriminerar människor med funktionsnedsättning i Sverige.  Förbuden mot diskriminering på olika områden är viktiga politiska markeringar som påverkar människors inställning till varandra. Lagarna förmedlar och återspeglar normer och värderingar i samhället.

Bristande tillgänglighet är diskriminering

DHR har länge arbetat för att bristande tillgänglighet ska definieras som diskriminering. År 2015 blev bristande tillgänglighet en form av diskriminering i diskrimineringslagstiftningen. Om brister i tillgänglighet leder till att en person med funktionsnedsättning inte kommer i en jämförbar situation med en person utan funktionsnedsättning kan det vara frågan om diskriminering.

Bristande tillgänglighet utestänger människor från att ta plats i samhället och från att fullgöra sina rättigheter och skyldigheter i samhället. DHR anser att det är fullständigt oacceptabelt när människor inte kan rösta i sin röstlokal därför att den inte är tillgänglig.

Anmäl diskriminering!

Eftersom tillägget om bristande tillgänglighet i diskrimineringslagen fortfarande är nytt är det svårt att helt veta hur olika situationer kommer att bedömas. Därför är det viktigt att anmäla diskriminering. Många anmälningar kan tillsammans leda till ytterligare praxis om vad som är diskriminering. Anmälningar kan också tydliggöra brister i lagstiftningen som bör åtgärdas.

Vi har tagit fram en guide tillsammans med en checklista för att det ska bli så enkelt som möjligt att göra en anmälan. Klicka på bilderna nedan för att hämta guiden och checklistan.