Utvecklarna av Färdtjänstens ”Mina sidor” har upptäckt fel under ”tidigare resor”. Ibland syns tidigare resor och ibland inte.
Utvecklarna behöver nu komma i kontakt med några användare som har tillstånd till rullstolstaxi, för att undersöka vad det är för fel på Färdtjänstens ”mina sidor”.
Vill du bli en av dem som hjälper utvecklarna för att förbättra deras digitala tjänster i denna funktion?
Ta då kontakt med Patrick Englund – vår representant i Trafikförvaltningens resursgrupp Färdtjänst.
Du reser gratis under sommarlovet om du är född mellan 2006 och 2012 och är folkbokförd i Stockholms län. Du reser utan att betala någon egenavgift för dina färdtjänstresor under alla skollov 2024.
Du bokar dina resor som vanligt och reser med färdtjänst kostnadsfritt under skolloven, se perioder nedan.
Under dessa perioder får du resa utan att betala någon egenavgift:
Sommarlovet: 5 juni–27 augusti 2024
Höstlovet: 26 oktober–3 november 2024
Jullovet: 17 december 2024–12 januari 2025
Egenavgiften tas bort automatiskt under de perioder som detta gäller.
I nästa vecka, tisdag den 16 – torsdag den 18 april, har du möjlighet att testa en hörselslinga på vårt kansli.
Meddela oss: Du måste meddela oss om du kan komma och när du önskar komma så att vi säkert finns på plats. Ring: 08-120 556 80 / 070-092 21 70 eller mejla: regionstockholm@dhr.se så sänder vi en bekräftelse tillbaka till dig.
Under torsdagsförmiddagen den 8 februari deltog DHR Region Stockholm på ett välbesökt digitalt seminarium som ordnades av institutet för mänskliga rättigheter (IMR). På seminariet fick organisationer som representerar civilsamhället en väl genomförd genomgång av den alternativrapport som institutet lämnat till funktionsrättskommittén, om efterlevnaden av Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Inför arbetet med att skriva rapporten har IMR haft öppna möten med civilsamhällets organisationer. På dessa möten har organisationerna kunnat påverka vad som ska prioriteras i rapporten.
Bland annat lyfte institutet att Sverige behöver göra en fördjupad granskning av hur rättigheterna i konventionen efterlevs i våra lagar. Därefter är en återkommande och systematisk uppföljning av efterlevnaden nödvändig. Vad som framkom av både institutet och av deltagarna på mötet var att kunskapen om konventionen behöver förbättras i våra regioner och kommuner, men också hos personer med funktionsnedsättning.
Vad som också kom fram under mötet var frågan om hatbrott mot personer med funktionsnedsättning och att det skyddet måste stärkas. Vidare nämndes att principen om universell utformning används för lite.
Något som DHR:s representanter uppmärksammande på mötet var att vi sällan om någonsin ser att domstolar gör en fördragskonform tolkning i domsluten. Dessutom exemplifierade vi från DHR hur en av våra medlemmar som förlorat sin personliga assistans och som nu har hemtjänst inte kan få det stöd hen behöver när medlemmen vistas utanför sitt hem eller på arbetet.
På frågan om institutet anser att funktionsrättskonventionen ska bli lag framkom att institutet inte tagit ställning i den frågan ännu.
/ Sari Nykvist, DHR-regionens ombudsman
Fördragskonform tolkning är en metod som används i svensk rätt för att hantera icke inhemska rättigheter, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter som fastställs genom FN:s olika mänskliga rättighetskonventioner.
1. Stark form av fördragskonform tolkning: I denna version prioriteras konventionsrättigheter framför nationell rätt. Det innebär att svensk rätt kan åsidosättas för att ge företräde åt en rättighet som fastställs i en internationell konvention.
2. Svag form av fördragskonform tolkning: Här används konventionerna som tolkningsunderlag. Den svenska rätten tolkas i ljuset av dessa konventioner, men de inhemska reglerna behåller sin giltighet.
I lördags, den 3:e februari, deltog jag i en kurs anordnad av vår kära organisation. Den hette ”Tillgänglighet, användbarhet och universell utformning” och ägde rum i Folkets Hus Hallunda.
Det kommer att bli ett kurstillfälle till, den 24:e februari även den i Folkets Hus Hallunda. Självklart ska jag blogga om det också.
Maria Johansson var vår kursledare för dagen. När vi fick frågan: “Vad är tillgänglighet för dig?” så minns jag knappt ens vad jag själv svarade. Mitt svar överskuggades nämligen av en annan kursdeltagares svar som jag tyckte var så klockrent: “Att kunna delta på ett värdigt sätt”. Efter hennes svar var det många som berättade hur de som barn och ungdomar blivit burna för att kunna delta i olika sammanhang. Till exempel för att kunna gå i sin hemskola. Det var en som berättade att hon blivit buren av sin lärare varje dag för att kunna komma in i klassrummet. Vissa hade blivit burna av högstadieelever, baxade uppför trappor av folk som stönar och stånkar och så vidare.
När jag hörde alla de här berättelserna så kände jag: “Nej, det är verkligen inte vad jag kallar ett värdigt sätt att delta på.” Det blir ett beroendeskap av andra, ett underläge. Det hindrar en från att vara en egen fristående individ som tar plats på lika villkor och skapar dessutom skuldkänslor gentemot den som bär en, eftersom man på sätt och vis blir en belastning som orsakar till exempel ryggont och så vidare.
En annan historia som berättades var hur någon tvingades sitta i barnvagn upp till tonåren. Hon smygrökte i barnvagn. Det hade nästan varit roligt att få se en bild på det. Just kontrasten känns rolig. Barnvagn förknippas ju med barn, men nejdå, där sitter en tonåring och röker.
Jag satt själv i vagn eller kröp på golvet fram tills jag var sex år och fick min första rullstol.
Jaan Kaur, ordförande i DHR Region Stockholm var där och pratade om utvecklingen kring tillgänglighet. Kom väl fram till att det både gått upp och ner, fram och tillbaka, hit och dit.
Han berättade om de så kallade ABC-städerna i Vällingby, Farsta och Skärholmen. ABC står för Arbete Bostad Centrum. Allting skulle finnas där man bodde och man skulle inte behöva åka någon annanstans.
Dagen handlade om lagar, regler och internationella åtaganden. Vilka krav gäller o s v? När det är staten som har hand om tillgängligheten så är det höga krav. En statlig myndighet ska till exempel vara helt tillgänglig. Om man till exempel vill byta verksamhet, alltså bygga om en tidigare restaurang till kontor, så blir det högre krav än om man håller sig inom samma verksamhet.
I äldre miljöer gäller det att få två begrepp, tillgänglighet och varsamhet, att fungera tillsammans. Det gäller alltså att tillgängliggöra äldre miljöer utan att förstöra dem. Det finns massor av goda exempel på när man lyckats med det.
I Hammarby sjöstad är yttermiljöerna ofta otillgängliga.
/ Emelie Utas
>
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Om du fortsätter att använda denna webbplats kommer vi att anta att du godkänner detta.Ok
