I regeringens höstbudget finns satsningar på 60 miljarder kronor som enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) ska ge svenska hushåll mer pengar att röra sig med, öka efterfrågan och skapa tillväxt.
DHR tycker att det pratas för lite om de som har det sämst ekonomiskt. Vi vet att människor med funktionsnedsättning ofta har svårt att betala oväntade utgifter och måste avstå från semesterresor, fritidsaktiviteter och liknande för att pengarna inte räcker till.
Statistiken visar på stora skillnader i privatekonomi
Enligt en analys gjord av SCB (Statistiska centralbyrån) 2022 har människor med funktionsnedsättning mycket sämre privatekonomi än andra. 20 procent har svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop, jämfört med 7 procent för övriga befolkningen.
Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning är idag drygt 50 procent, jämfört med drygt 80 procent för övriga befolkningen (SCB 2023).
EU:s mått på låg ekonomisk standard är en disponibel inkomst under 19 920 kronor per månad. Låg ekonomisk standard är dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning och de som lever på sjukersättning på garantinivå har en inkomst långt under denna gräns.
Stor efterfrågan i grupper med låg ekonomisk standard
Att öka köpkraften för dem som har minst pengar leder i hög grad till ökad efterfrågan och tillväxt. Till exempel genom att fler får råd att köpa fredagstacos, nya gummistövlar eller ett efterlängtat spel till barnen.
DHR hoppas att regeringen nu lägger mer pengar och uppmärksamhet på personer med funktionsnedsättning. Vi är en grupp som alltför ofta glöms bort.
