I samband med valborgsmässoafton och 1 maj har förbundskansliet och växeln ändrade öppettider:
Vi önskar dig en fin helg!
Måndag den 4 maj återgår vi till ordinarie öppettider:
Växeln, telefon 08-685 80 00
Måndag till fredag klockan 10:00-16:00
Lunchstängt 12:00-13:00
Medlemsservice, telefon 08-685 80 20
Måndag klockan 10:00-12:00
Tisdag klockan 13:00-15:00
Som ordförande i någon av DHR:s avdelningar eller distrikt/regioner är du välkommen till årets Ordförandeträff! Det är en helg där vi samlas för att stärka vår gemenskap, dela erfarenheter och tillsammans forma framtiden för DHR.
Förutom Dina ordförandekollegor kommer du även att träffa ledamöter i förbundsstyrelsen samt anställda vid förbundskansliet.
Mer information om träffen och hur du anmäler dig finns i din inbjudan. Du hittar den i inkorgen för din avdelnings eller ditt distrikts/din regions e-postadress.
Välj den träff som passar bäst för dig:
Frågor
Undrar du över något som rör ordförandeträffen? Kontakta Mia Franzén på förbundskansliet, tel. 08-685 80 01, e-post mia.franzen@dhr.se eller Ken Gammelgård, tel. 08-685 80 30, e-post ken.gammelgard@dhr.se
Vi ser fram emot att träffa dig under en inspirerande och givande helg!
Varmt välkommen!
Nu är det dags att skicka in årshandlingarna till förbundet!
Vilka ska skicka in årshandlingar?
Alla distrikt/regioner och avdelningar, även avdelningar med begränsad verksamhet.
Vad ska skickas in?
Hur?
Via post eller e-post.
När?
Senast den 15 maj 2025.
För mer information, se stadgarna för DHR:s avdelningar och distrikt/regioner
Planerar ni att hålla en lokal kurs eller genomföra ett evenemang i DHR:s regi? Är temat för kursen eller aktiviteten tillgänglighet, hjälpmedel och/eller personligt stöd? I så fall kan ni söka bidrag från förbundet!
Ansök så här:
Vartannat år delar DHR ut ett stipendium till Vilhelms Ekensteens ära. Stipendiet tilldelas en person som:
Nominera kandidater
Under perioden 1 april till 31 oktober kan du som är medlem i DHR nominera kandidater till stipendiet. Sedan utser DHR:s förbundsstyrelse vem av de nominerade som ska få stipendiet.
Personen du nominerar behöver inte vara medlem i DHR, men ska under flera års tid uthålligt ha arbetat för att förbättra samhället.
För att din nominering ska vara giltig behöver du:
Om Vilhelm Ekensteen
Vilhelm Ekensteen var vice ordförande för DHR från 1994 till 2001. Han var också en av grundarna till IfA (Intressegruppen för Assistansberättigade).
1968 skrev Vilhelm boken På Folkhemmets bakgård. Där lanserade han ett nytt begrepp – det relativa handikappbegreppet. Begreppet flyttade fokus från individen till samhället, som skapar hinder för individen.
Öppet brev till regeringen: Stärk funktionsrätten – ge konventionen en tydlig ställning
Vi som undertecknar detta brev representerar en bredd av civilsamhället, inklusive funktionsrättsrörelsen. Vårt budskap till regeringen är att Sverige efter upprepad kritik från FN nu skyndsamt måste ta steg för att stärka funktionsrätten. Först och främst måste svensk lagstiftning ses över mot bakgrund av konventionen, skyddet mot diskriminering och hatbrott stärkas och tillgången till rättvisa säkerställas för personer med funktionsnedsättning. Arbetet måste ske i nära dialog med civilsamhället.
Våren 2024 genomförde FN:s övervakningskommitté för Funktionsrättskonventionen en andra granskning av och dialog med den svenska regeringen om Sveriges genomförande av konventionen.
Sverige har vid båda dialogtillfällena fått skarp kritik från FN. Vid det senaste tillfället förstärktes kritiken från FN:s övervakningskommittén som ifrågasatte Sveriges bristande förmåga att skapa grundläggande förutsättningar för konventionens genomförande. Bland annat kommenterade kommittén det anmärkningsvärda i att Sverige ännu inte genomfört människorättsmodellen av funktionshinder. Kritiken överensstämmer med den som det samlade civilsamhället gav uttryck för i rapporten Respekt för rättigheter 2019 och i vår alternativa rapport till FN från januari 2024.
Sverige har tagit emot en mängd rekommendationer från FN om vad som krävs för att rättigheterna i konventionen ska efterlevas. Regeringen uppmanas bland annat att med aktiv involvering från civilsamhället skyndsamt ta fram en reformagenda för att stärka funktionsrätten. Regeringen signalerar att de tar FN:s kritik och rekommendationer på stort allvar och har bekräftat både FN:s och civilsamhällets bild av situationen.
Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall har vid flertal tillfällen betonat allvaret i rekommendationerna och även vikten av det fortsatta arbetet och dialogen med rörelsen. Vi ser fram emot det och vill redan nu lyfta några centrala utgångspunkter.
Vi vet att regeringen lämnat uppdrag till MFD, Myndigheten för delaktighet, att följa upp situationen över landet mot bakgrund av rekommendationerna. Problemet är att myndigheter, regioner, kommuner och domstolar inte tillräckligt ofta arbetar utifrån Funktionsrättskonventionen, dess principer och artiklar. De utgår från svensk lag och tolkningar som i sin tur inte grundar sig på rättigheterna i konventionen.
Det är bara regeringen och berörda departement som har makten att ta initiativ för att stärka konventionens ställning och därigenom skapa förutsättningar för att kommande lagar stiftas och beslut fattas utifrån rättigheterna i konventionen.
Ett första grundläggande steg är att tillsätta en utredning som ser över befintlig lagstiftning och identifierar brister mot bakgrund av konventionen. I arbetet måste även skyddet mot diskriminering inom offentlig verksamhet granskas och stärkas och funktionsnedsättning ska inkluderas i lagstiftning om hatbrott. Utredningen behöver expertis och delaktighet från civilsamhället. Åtgärder krävs också för att säkerställa tillgång till rättvisa exempelvis i form av rätt till rättshjälp och rättsombud för personer med funktionsnedsättning.
FN har upprepade gånger uppmanat till en fördjupad dialog med civilsamhället i arbetet med konventionen, dels för att säkra aktiv involvering, dels för att ta tillvara den stora kunskapen och erfarenheten hos rörelsen för att förändringsarbetet ska bli så effektivt som möjligt. Civilsamhället har inte bara rätt att involveras utan det är vår absoluta vilja att också bidra med vår kompetens och våra erfarenheter. Vi har redan nu påbörjat arbetet med underlag och förslag till handlingsplaner för hur uppföljning av rekommendationerna kan ske och vilka prioriteringar som är nödvändiga i den reformagenda som FN efterfrågar.
Regeringen har nu möjlighet att visa lyhördhet mot både FN och civilsamhället genom att ta tydliga initiativ i de grundläggande lagstiftningsfrågorna och involvera oss i det fortsatta arbetet.
Vi står redo och ser fram emot snabba åtgärder från regeringen och inbjudan till dialog och samverkan i det gemensamma och viktiga arbete som ligger framför oss!
Med vänlig hälsning
Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige*
Conny Allaskog, ordförande Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH
Jamie Bolling, Director Independent Living Institute, ILI
Jessica Carlqvist, förbundssekreterare Verdandi
Johanna Forsberg, ordförande Nätverket unga för tillgänglighet, NUFT
Jonas Franksson, ordförande STIL
Åsa Henningsson, förbundsordförande Sveriges Dövas Riksförbund, SDR
Johan Klinthammar, förbundsordförande Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU
Niklas Mattsson, förbundsordförande, Synskadades Riksförbund, SRF
Klas Nelfelt, ordförande Förbundet Sveriges Dövblinda, FSDB
Ulf Olsson, förbundsordförande Hörselskadades Riksförbund, HRF
Amélie Poletti Lundström, verksamhetsansvarig Diskrimineringsbyrån Humanitas
Jessica Smaaland, ordförande Forum – kvinnor och funktionshinder, FQ
John Stauffer, chefsjurist och tillförordnad exekutiv chef, Civil Rights Defenders
Åsa Strahlemo, förbundsordförande Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, DHR
Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter
Christina Swanberg, vice ordförande Föreningen för de neurosedynskadade, FFDN
Petra Weckström, tf verksamhetsansvarig, Örebro Rättighetscentrum
*Funktionsrätt Sverige är en samarbetsorganisation för 53 funktionsrättsförbund som tillsammans representerar drygt 400 000 människor.
DHR:s förbundskansli erbjuder utbildningar för avdelningar och regioner. Våra experter kommer gärna till er under allt från en timme till en hel helg, beroende på era behov och våra resurser.
Utbildningarna riktar sig främst till förtroendevalda, alltså till dig som ingår i en styrelse eller valberedning. Men även du som vill engagera dig mer för DHR utan att ingå i en styrelse kan gå en utbildning. För dig rekommenderar vi utbildningen till kunskapsbärare inom tillgänglighet.
Våra utbildningar är:
1. Smidigare kommunikation via dator och mobil
2. Kommunicera via massmedia och sociala medier
3. Föreningsutveckling
4. Bli en Kunskapsbärare inom tillgänglighet!
Undrar du över något? Karolina Celinska och Emil Erdtman berättar gärna mer. Kontakta utbildning@dhr.se eller DHR:s växel 08-685 80 00.
För mer jämlika möten med myndigheter
Den 7 maj kl. 11.00–12.00 bjuder vi in dig till en webbsändning där vi delar med oss av insikter och erfarenheter från projektet Din Sekundant.
Bakom projektet står DHR och Personskadeförbundet RTP, med stöd av Allmänna Arvsfonden. Vi har 22 utbildade sekundanter – personer med erfarenhet av att leva med en nedsatt rörelseförmåga – som har färdigheter i att möta, vägleda och stärka andra i liknande situation inför deras kontakt med myndigheter.
Nu, efter tre år, summerar vi resultaten. Vilka utmaningar har vi mött? Vilka framgångar har vi sett?
Missa inte detta! Anmäl dig via länken senast den 5 maj.
Länk till sändningen skickas ut dagen innan visning.
Läs mer om projektet på: sekundant.se
Kvinnors utsatthet är en välkänd realitet, men för kvinnor med funktionsnedsättning är den särskilt påtaglig. År efter år kommer ny statistik som visar att kvinnor drabbas oerhört hårt av våld i nära relationer och att kvinnor med funktionsnedsättning är kraftigt överrepresenterade bland dessa.
DHR önskar fem insatser som stärker kvinnors rättigheter:
1. Obligatorisk utbildning för socialtjänst, vårdpersonal och rättsväsendet om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
2. En nationell strategi för att säkerställa tillgången till skyddade boenden för alla kvinnor, oavsett funktionsförmåga
3. Ökat fokus på intersektionalitet i arbetet mot våld i nära relationer
4. Skarpare lagstiftning som säkerställer att kvinnor med funktionsnedsättning får tillgång till stöd och skydd på samma villkor som andra kvinnor.
5. Krafttag från beslutsfattare på alla politiska nivåer för att stärka det rättsliga skyddet för kvinnor med funktionsnedsättning.
Läs mer här: https://via.tt.se/…/fem-saker-vi-kan-gora-for-att…
Ska en person med rullstol inte komma in i affärer eller kaféer? Ska människor med rörelsenedsättning inte ens kunna komma utanför ytterdörren? Det är faktiskt inga extrema frågor i dagens Sverige. Många människor har helt enkelt inte tillgång till samhället.
Sverige är inte världsbäst för människor med funktionsnedsättning. Vi är inte ens särskilt bra.
Möjligheterna till en aktiv fritid är begränsade. Deltagande i samhället, föreningsliv eller resor är långt ifrån självklart. Inte ens att få personlig assistans för hjälp med ytterkläder är en självklarhet , enligt en analys från Försäkringskassan 2022.
FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning kom 2006 och började gälla i Sverige 2009. Men Sverige har gått bakåt när det gäller rättigheter för människor med funktionsnedsättning, enligt vad FN påpekar i sin kritiska rapport 2024 .
Vi måste förändra vår självbild som bäst i klassen. För att bli ett samhälle för alla borde Sverige börja med att göra funktionsrättskonventionen till lag.
