Den 22 maj fastställde kommittén för direktval resultatet för DHR:s ombudsval 2026. Totalt har 49 ombud valts att representera medlemmarna under förbundsmötet och tillsammans med förbundets ordförande eller dennes ersättare fatta besluten.
Författare: umea
Lise Lidbäck får DHR:s stipendium
DHR instiftade 2021 ett stipendium för att hedra Vilhelm Ekensteens livsgärning. Nu har Lise Lidbäck tilldelats stipendiet för år 2025.
Lise avslutade i oktober 2025 sitt uppdrag som ordförande för Neuroförbundet, efter 12 år på posten.
Motivering
Lise får stipendiet för sitt långvariga och framgångsrika arbete inom funktionsrättsrörelsen. Hon har bland annat varit ordförande i Neuroförbundet under många år, uppmärksammats nationellt och funnits med på Dagens Medicins maktlista tre gånger. Hon har god kontakt med politiska beslutsfattare och når fram med sina frågor. Dessutom är hon en viktig röst i debatten om dödshjälp, där hon lyfter etiska frågor och betonar vikten av livshjälp.
– Jag är väldigt hedrad. Jag blev så stolt när jag fick veta att jag får stipendiet, eftersom Vilhelm Ekensteen alltid har betytt mycket för mig, säger Lise Lidbäck.
Om stipendiet
Stipendiet går till en person som under lång tid har gjort skillnad för människor med nedsatt rörelseförmåga. Det handlar om att:
- påverka beslutsfattare i Sverige
- sprida kunskap om normer och levnadsvillkor
- lyfta problem som påverkar målgruppen negativt
- föreslå lösningar som gör samhället bättre
Stipendiet delas ut vartannat år och är på 10 000 kronor.
Vilka som tidigare har tilldelats stipendiet kan du läsa om här.
Forskningsprojekt söker deltagare
Forskningsprojektet ”Att göra familj” söker deltagare. Projektet handlar om vardagsliv och omsorg i barnfamiljer där en förälder har en varaktig rörelsenedsättning. Forskarna vill ta del av erfarenheter av vad som fungerar bra och vilka hinder som kan finnas i föräldraskapet. De önskar få kontakt med:
- Föräldrar med varaktig rörelsenedsättning som har barn.
- Vuxna barn (18+) som vuxit upp med en förälder med varaktig rörelsenedsättning.
Föräldrar och vuxna barn deltar var för sig och helt fristående.
Läs mer om forskningsprojektet här (pdf).
Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten (dnr 2025-04195-01). Projektet leds av Camilla Nordgren och Matilda Svensson Chowdhury, Malmö universitet.
Regeringsuppdrag om skyddsrummens tillgänglighet
Regeringen har gett Myndigheten för civilt försvar (MCF) i uppdrag att kartlägga skyddsrummens tillgänglighet. Det är ingen slump att regeringen agerar nu. DHR har under lång tid – genom möten, remissvar och debattinlägg – drivit kravet att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) ska genomsyra kris- och krigsberedskapen.
Uppdraget är ett viktigt genombrott – och ett kvitto på att vårt påverkansarbete gör skillnad. Nu fortsätter vi driva på så att analys leder till faktiska åtgärder och ingen lämnas utan skydd.
Vårbudgeten 2026 – ett svek och ett tomt löfte
Regeringens vårbudget 2026 är ett svek och ett tomt löfte för personer med funktionsnedsättning. Den saknar helt en tydlig rättighetsagenda och gör inget för att stärka självbestämmande, tillgänglighet eller personlig assistans. Utöver vissa indirekta lättnader har de strukturella systemfel som DHR länge pekat på lämnats orörda.
Läs hela DHR:s analys av varför budgeten missar vardagens verkliga behov.
Försäkringskassan som brottsbekämpare?
Läs vårt uttalande om förslaget att ge Försäkringskassan brottsbekämpande befogenheter:
Försäkringskassan är den myndighet som hanterar vår socialförsäkring. Det handlar om system som finns för att människor ska kunna leva ett vanligt liv när något händer. Exempelvis när vi blir sjuka, får barn eller när en funktionsnedsättning gör att vi behöver stöd för att kunna arbeta eller delta i samhället.
Självklart ska regler följas och fusk bekämpas. Organiserad brottslighet som utnyttjar välfärdssystemen måste stoppas. Men förslaget att ge Försäkringskassan brottsbekämpande befogenheter väcker viktiga frågor.
Försäkringskassan är redan i dag den myndighet som utreder människors situation och fattar beslut om ersättning. Om en person inte håller med om beslutet måste hen överklaga till domstol. I praktiken står då en enskild individ mot en stor myndighet med egna jurister och stora resurser. Många människor beskriver redan i dag hur svårt det är att känna sig jämbördig i den situationen.
Vi ser också exempel på hur människor flera år efter ett beslut kan få besked om att myndigheten i efterhand anser att beslutet var fel och därför kräver tillbaka pengar. Den som följt myndighetens beslut kan då ändå hamna i en mycket svår situation.
Samtidigt är socialförsäkringssystemet komplext. Regelverken är omfattande och inte alltid lätta att förstå. Människor kan göra misstag eller missförstå regler utan att det handlar om fusk. I ett system som påverkar människors ekonomi och livsvillkor måste det finnas utrymme att skilja mellan brott och misstag.
Om samma myndighet dessutom ska få brottsbekämpande befogenheter förändras balansen ytterligare. Då riskerar vi att få ett system där samma myndighet både beslutar om ersättning, kontrollerar människor och deltar i brottsutredningar kopplade till samma beslut. Det väcker frågor om rättssäkerhet. När staten samlar allt mer makt hos samma myndighet måste vi ställa enkla men avgörande frågor. Vem granskar myndigheten? Hur skyddas den enskildes rättssäkerhet? Och hur säkerställer vi att människor behandlas rättvist när beslut fattas om deras livsvillkor?
För människor som lever med sjukdom eller funktionsnedsättning är kontakten med myndigheter ofta redan krävande. Regelverken är komplicerade och kraven på dokumentation är omfattande. Om klimatet samtidigt förändras så att människor upplever sig som misstänkta i stället för som försäkringstagare riskerar tilliten till hela systemet att skadas. Vårt socialförsäkringssystem bygger ytterst på tillit. På att människor gör rätt för sig och på att staten behandlar människor rättvist. Den balansen är viktig att värna.
Att bekämpa organiserat fusk är nödvändigt. Men det måste ske på ett sätt som inte gör livet svårare för alla de människor som faktiskt behöver stöden och som redan i dag möter ett komplext system. För personer med funktionsnedsättning är ett rättssäkert och förutsägbart socialförsäkringssystem helt avgörande. Det handlar i grunden om tryggheten att kunna lita på de system som samhället har byggt upp för att människor ska kunna leva sina liv på lika villkor.
Därför behöver förslaget nu granskas mycket noggrant. När staten överväger att ge en myndighet större makt över enskilda människors liv måste rättssäkerheten alltid stå i centrum. Ett starkt socialförsäkringssystem bygger inte bara på kontroll. Det bygger också på tillit.
Tack till alla som stöttar oss genom Humanfonden
DHR vill rikta ett varmt tack till alla er som sparat i Humanfonden under året. Tack vare ert engagemang kan viktiga insatser bli verklighet.
Genom att spara i fonden bidrar ni långsiktigt med ett värdefullt stöd till vårt arbete. Tack för att ni är med och gör skillnad tillsammans med oss.
Tillgänglighet borde vara självklart – för alla
När snön lämnas kvar på trottoarerna, skyddsrum inte går att ta sig in i och krisinformation inte når alla, blir det tydligt: tillgänglighet prioriteras fortfarande bort. Det handlar inte om otur. Det handlar om beslut.
Vi arbetar för att ändra just de besluten. Vi vet vad som behöver göras – och vi gör det.
Ju fler medlemmar vi är, desto större blir vår möjlighet att förändra samhället till det bättre.
Tillgänglighet viktig i krisberedskapen
Föreställ dig att strömmen går: hissen stannar, apoteket är stängt, elrullstolen behöver laddas och medicinen i kylen får inte bli varm. För många med nedsatt rörelseförmåga är detta verkliga frågor som väcker oro i dagens osäkra tider.
DHR-version av ”Om krisen eller kriget kommer”
Vi har granskat MSB:s broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” och lanserar nu vår kompletterande version. Ingen får lämnas utanför när svenska myndigheter uppmanar alla att vara en del av krisberedskapen. Men MSB:s broschyr missar något viktigt, faktiskt en hel samhällsgrupp. Därför har vi med rödpenna synliggjort var informationen brister och vilka outtalade normer om funktionsförmåga som styr innehållet.
Läs DHR:s version av broschyren "Om krisen eller kriget kommer".
Ny rapport: 62 % känner sig inte trygga
I samband med Mänskliga Rättighetsdagarna i december 2025 släppte vi rapporten ”Vi kan bidra när det krisar”. Den visar på hur dagens beredskap stänger ute en stor grupp invånare. Det bekräftas av över 600 människor med erfarenhet av nedsatt rörelseförmåga som svarat på DHR:s enkät om krisberedskap. Men de har också lösningar att dela med sig av – en kreativitet och handlingskraft som resten av samhället kan lära av för att bli mer motståndskraftigt och hållbart.
Läs DHR:s rapport ”Vi kan bidra när det krisar”.
Vår uppmaning
Prata med oss om tillgänglighet och krisberedskap! Vår kunskap stärker hela samhällets motståndskraft.
Vill du veta mer? Kontakta oss!
